Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 15 maj 2017
Current Psychiatry Online har för psykiatrer information om hur röster kan minskas på 5 olika sätt.
Metoden är baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) och hjälper till att bättre stå ut med hallucinationerna och att omvandla vanföreställningarna för att göra att rösterna kommer mindre ofta. Använd följande KBT-metoder ensamma eller tillsammans med mediciner.
Det kan vara nyttigt att som patient själv läsa råden och använda dem.
Självhjälp:
-
Engagera patienten genom att visa intresse för rösterna.
Ställ frågor, som t.ex. När började rösterna? Var kommer de från?
-
Försök att få hallucinationerna att verka normala.
Lista troliga vetenskapliga orsaker till att höra röster - sömnbrist, isolering, vätskebrist och/eller svält, extrem stress, starka tankar eller känslor, feber och narkotika/alkoholanvändning.
Fråga vilka orsaker ovan, som kan vara troliga. Oftast föreslår patienten flera orsaker och du som läkare kan börja ifrågasätta deras tolkningar om de liknar vanföreställningar. Listan kan innehålla att rösterna är verkliga, men enbart om patienten i början tror det.
-
Föreslå strategier för att uthärda hallucinationerna:
nynna eller sjunga en sång flera gånger
lyssna till musik
läsa (framlänges och baklänges)
tala med andra
motion
ignorera rösterna
medicin (viktigt)
Fråga också vilka metoder som fungerat för patienten tidigare och lägg till dem i listan ovan.
Om en patient hör kommenderande hallucinationer, försök mäta hur äkta de verkar vara och om hen troligen kommer att följa dem innan KBT:n startar.
-
Använd röster under själva läkarbesöket för inlärning.
Be patienten att nynna Happy Birthday.
Om det inte fungerar försök att läsa ett stycke framlänges och baklänges.
Om rösterna upphör - även bara för 2 minuter - säg åt patienten att hen har börjat kontrollera dem. Låt patienten öva detta hemma och märk om rösterna upphör längre perioder.
-
Förklara kortfattat orsaken till rösterna.
Undersökningar har visat att rösthallucinationer aktiverar områden i hjärnan som reglerar hörsel och tal, vilket tyder på att röster är ens egna tankar eller tal.
Om patienten frågar varför de hör konstiga röster förklara att många röster finns i vårt minne. När personer hör röster interagerar hjärnans tal, hörsel och minnescentra.
Att kalla hörselhallucinationer för rösttankar snarare än röster minskar stigmat och ger en alternativ förklaring. När patienten börjar förstå att hallucinationer är besläktade med felaktiga tankar kan det gå att korrigera dem.
Läs mer på Current Psychiatry Online
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 17 oktober 2019
Varje människa som inte får sova börjar redan efter 1 dygn förlora sin verklighetsuppfattning. Sinnesintrycken blir osäkra och förvrängda. Självbilden liksom tolkningen av omvärlden förändras starkt och feltolkningar blir accepterade. Ökande bevis tyder på att onormal sömn kan bidraga till insjuknandet i schizofreni, återfall i psykos och för att skapa symptom.
Redan före första psykosen kan sömnproblem finnas. De flesta psykoser börjar med en period av sömnsvårigheter. Troligen är sömnbrist den faktor som är viktigast för att utlösa en psykos. Sömnproblem uppstår också ofta före återfall i psykos.
80 % av de med schizofreni har sömnproblem jämfört med 20-30 % hos övrig befolkning. Ofta är sömnproblem kopplat till försämrad kognition, ökad dödlighet, försämrad livskvalité och sämre effekt av antipsykotika. De med sömnproblem får också värre psykossymptom om antipsykotikan avbryts tvärt. Personer med schizofreni kan rapportera sömnproblem, men när sömnen mäts hittas inga fel - subjektiva sömnproblem.
Flera olika typer av sömnstörningar finns vid schizofreni:
-
insomnia (sömnsvårigheter) är viktigast och vissa antipsykotika passar bra då.
-
obstruktiv sömnapné (tilltäppta luftvägar oftast vid övervikt som ger andningsuppehåll under sömnen, som ger bl.a trötthet dagtid). Sömnmedicin används ej. 14 % kan ha detta och vissa nya antipsykotika kan kanske ge större risk t.ex Clozapine och Risperdal.
-
dygnsrytmstörningar (kan vara insomning kl 3 på natten och sedan normal sömn i 7-8 timmar). Sömnmedicin används ej, men melantonin, ljusterapi och minskad sömn. Höga doser antipsykotika lång tid kan ge svagare dygnsrytm.
-
rastlösa ben (RLS) där obehagen i benen gör det svårt att somna in och sova. RLS kan förväxlas med akatisi. Periodiska Limb Movement Disorder (PLMD) där armar och ben rör sig under sömnen. Båda kan framkallas av antipsykotika.
-
hypersomni dvs för mycket sömn kan drabba 30 %.
-
parasomnier, som gå i sömnen, mardrömmar, ätande nattetid och hypnapompa/hypnagoga hallucinationer. Sällan problem, men kan behandlas med Iktorivil.
Försök lista ut vilken typ av sömnstörning du har, eftersom behandlingarna skiljer sig åt. Typiskt vid schizofreni är problem med insomning och att vakna under natten. Dessa problem finns också utan antipsykotika. Kan orsakas av dopaminöveraktivitet, men också brist på GABA.
Tillfälliga sömnproblem enstaka nätter orsakas troligen av stress. Ångest kan störa insomningen, liksom psykotiska symptom, som ger ångest och oro. För inaktiv under dagtid kan försämra sömnen, liksom mardrömmar, dålig sovmiljö samt rädsla för sängen, som förknippas med sömnlöshet.
- Kategori: Självhjälp
Jag har diagnosen Paranoid Schizofreni sedan ungefär år 1999. Har den underliga erfarenheten att ha legat på psyket fr.o.m det jag var 17 år tills jag fyllt 25. Jag fyller 27 under år 2005.
Jag ser mig själv som en överlevare, en överlevare av diagnosen Schizofreni. Jag blev ombedd att ge råd kring hur man klarar sig inne på psyket, något som andra schizofrena kan utnyttja. Och det tänkte jag försöka nu. Tryskey delar med sig av sin erfarenhet
1. Ge dig!
Är mitt första ganska underliga råd. Du måste hela tiden vara medveten om att personalen har den yttersta makten att göra vad DE tycker är bäst för dig.
Ödsla alltså inte kraften för mycket på att protestera. Offra en del av dina behov, vänj dig vid att inte alltid få som du vill. Förmodligen behöver du inte ligga inne i 8 år som jag och fram tills du får bestämma själv igen orkar du nog tulla lite på ditt jag och vad det vill. Under en tid kanske du kan tänka dig att inte få helt som du är van hela tiden. Dessutom, ju mer du bråkar desto mer impopulär blir du hos personalen. Och desto mindre undantag kommer de göra åt dig i "gränslandet" för vad man får göra och inte göra som patient.
Det sorgliga är att detta spelar roll, även då det inte ska det, är du populär hos personalen klarar du det mesta. Vi fick t.ex. inte sitta i köket. Dumt och töntigt eftersom det var det centrala rummet på avdelningen där alla var och där alla umgicks, men skit samma. Personalen är Gud inne på psyket.
Ganska snart märktes det dock att var jag bara tyst och snäll, fick jag sitta med i köket hur mycket jag ville. Och det hjälpte mig, jag som inte gillar att sitta ensam. Däremot kunde de köra ut andra mer "bråkiga" patienter, och då plötsligt gilldes inte-köket-regeln, bara för att patienten var känd för att orsaka problem.
Det är bara att acceptera att man måste vara populär hos personalen. Vara lite av en fjäskare med att hålla permissionstider och ta mediciner de ber dig ta. Man får ut så oerhört mycket av det i andra änden. Bevara dock en kärna i dig som någonstans tittar ner ovanifrån och skrattar åt eländet, men i övrigt: gör som personalen säger. Det är onödigt krångligt att springa omkring med ett LPT, märker du att det bär av åt att personalen kommer tvinga dig, ge med dig omedelbart. Du spar på det både mentalt och får ofta i gengäld vänlighet och tillit från personalen.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 17 oktober 2017
Svenska familjer med schizofreni har det nog bland de bästa i världen. Vår schizofrenivård räknas bland den bästa i världen och psykiatrer specialiserade på schizofreni finns för alla, medan i USA kan det vara svårt att hitta dem.
I USA är schizofrenivården är ganska dålig och dessutom väldigt dyr (8 dagars inläggning minst 100 000 kr) jämfört med i USA har de svenska föräldrarna mycket bra och slipper gå i konkurs på grund av barnets sjukhusräkningar, vilket förekommer i där.
Familjen har ofta svårt att upptäcka insjuknandet, vilket fördröjer vårdinsatserna. Stigmat och individens ovilja att kontakta vården bidrager också. Kriser och uppenbara psykotiska symptom är det som gör att vården kontaktas.
På mentalsjukhusens tid slapp anhöriga allt besvär och ofta hamnade man där för att anhöriga inte orkade.. En svensk psykiater sa på TV att nedläggningen av mentalsjukhusen innebar en ökad belastning på anhöriga, som då får ställa upp. 60 % av de som insjuknar i allvarlig psykisk sjukdom bor hos sina föräldrar och siffran sjunker bara 10-20 % för de med fler inläggningar. För schizofreni tyder många studier på att två tredjedelar av anhöriga upplever stress och belastning av sin vårdroll. Värst för nyinsjuknade och missbrukare. Vid längre tids sjukdom avtar föräldrarnas stress.
En svensk studie fann att anhöriga lägger ner 20 timmar i veckan på att hjälpa. Siffran låter hög för ingen på viska.se får 20 timmar i veckan och kommunens boendestöd, som 25 % får består oftast 1-4 timmar i veckan. Troligen är merparten av anhörigas insatser onödiga och kan vara ett sätt att stilla sin egen oro för att något skall hända.
En färsk studie visade att 32 % av de som får schizofreni har föräldrar utan schizofrenigener och som är helt normala. Övriga har anhöriga med schizofrenigener och som också har milda kognitiva problem med förhöjd risk för psykoser. Ångest, depression mm brukar vara 2-4 gånger vanligare än normalt hos föräldrar.
En undersökning i Sverige för 10 år sedan tydde på att 40 % av de anhöriga hade själva behov av viss psykiatrisk vård. Det kan göra att alla föräldrar inte orkar riktigt med för de har egna problem med t.ex kognitiva svårigheter och de problemen förvärras av belastningen av barnets schizofreni, vilket framkallar skäll och kritik.