Sök efter symptom

Uppdaterad: 3 september 2018

schizofreni

Röster har 75 % vid schizofreni, men är inte lika vanligt vid schizoaffektiv, bipolär, depression och PTSD. Även 6 % av psykiskt friska kan höra röster, men de upplevs mer positivt och är inget problem. Behöver inte alltid vara röster utan kan också vara ljud, musik, skratt eller skrik. Synhallucinationer kan finnas samtidigt. Hallucinationer ingår, som ett av sju symptom när psykossymptom mäts och som ett av 5 symptom, som ingår i schizofrenidiagnosen. 

Hjärnområden som är särskilt aktiva vid röster är området för förståelse av språk, som också uppfattar ljud och området för tal. Det är därför det uppfattas som verkliga röster. Det är högra hjärnhalvan som talar vid röster, men normalt får den sällan ordet. Högra hjärnhalvan talar i korta meningar med starkt känsloinnehåll och ofta med fula ord. 

Flera teorier om hur röster uppstår finns, som minnestörningar, signaleringsfel mellan talamus och hjärnbarken eller att de egna tankarna upplevs inte som ens egna (dissociation?) och därför blir till röster. Synsinnet litar man mer på än hörseln och därför konstigt att de upplevs som verkliga, eftersom ingen syns prata. 

Psykotiska röster kommer ofta, utifrån, är komplexa, upplevs finnas hos andra och ger större känslomässig påverkan. Ofta har rösterna ett negativt innehåll, som ger försämrat mående. Psykotiska röster kommer när uppmärksamheten är vänd inåt, medan motsatsen gäller för normalpersoner. Positiva och hjälpsamma röster förekommer och om de försvinner kan upplevas negativt. Läs mer om röster här

Kommando- eller imperativa hallucinationer är hotande eller uppmanande kan vara farliga både för dig själv och andra om de åtlyds. 30 % har denna typ av röster. Röster kan kanske öka självmordsrisken. 

En äkta hallucination är när en röst hörs, när det är tyst, men om ord förvrängs och tolkas annorlunda talar man om illusion, som är ett mildare problem t.ex en person säger Hej och det hörs som Hora. 

Depression och mani kan göra att rösterna blir deprimerade respektive maniska. 

Röster kan orsakas av ångest och stress, som kan vara för mycket eller för lite stimulans. De kan också framkalla ångest. 

Röster är en del av sjukdomen och dina egna tankar, som av något fel upplevs som röster. När rösterna är särskilt besvärliga och störande finns oftast även större problem med tänkandet. Det är främst när rösterna får en att må dåligt eller stör vardagen, som de är ett problem. 

Röster och särskilt de som är kränkande kan ge kroppsliga reaktioner också, som värmekänslor eller myrkrypningar i händer och fötter. 

En studie på tvillingar tydde på att ärftliga faktorer orsakar 15 % av röster hos män och 32 % hos kvinnor. Så omgivningen kan vara viktigare för röster än arvet. 

Tyvärr är psykiatrerna inte så intresserade av att fråga om vad röster säger och om vanföreställningar. De påstås vara generade av dem. Det är synd för intressant information kan kanske fås ur dem, eftersom det är psykosen själv som talar. Men många hemlighåller sina hallucinationer ofta för att rösterna sagt det. 

Antipsykotika minskar hallucinationer, men inte lika bra som mot vanföreställningar. Vid första och enda psykosen hade jag högljudda och aggressiva röster. Direkt efter antipsykotika blev röstvolymen normal och rösterna blev snälla och hjälpsamma. Antipsykotika har en antiaggressiv effekt, som tydligen kan påverka arga röster också. 

När jag kom hem efter min första inläggning försökte jag använda min nya videobandspelare, men en symbol störde TV-bilden. Trots att jag läste manualen kom jag inte på hur jag skulle få bort den. Men då kom en röst och sa vilken knapp på fjärrkontrollen jag skulle trycka på och det var helt rätt. Mot slutet kom de bara vid vila eller i samband med sänggåendet. Det tog dock ett halvår innan de försvann helt. Om du har högljudda och arga röster, så kolla om du kanske har en psykos.

Khai Chau

”Just idag mår jag ganska bra, kanske t.o.m. mycket bra, men fråga mig inte varför!”, kan man få höra ibland, av någon som brukar må dåligt.

Det kan bero på ”rätt” omsättning av signalsubstansen i hjärnan, någonting extra roligt som hänt den personen o.s.v.…. men ibland, så finns den där plötsligt, den här befriande känslan av att ”må bra” – och ingen vet varför.

Läs mer i RSMHBloggen.

Nationella hjälplinjen, där människor i kris får stöd via telefon, läggs ned vid årsskiftet, rapporterar Ekot. 

Läs mer i Dagens Medicin.

De lägger ned en fungerande stödlinje på lösa grunder skriver DN.

Problemet är inte det blå ljuset självt utan de nivåer av blått ljus som finns i elektroniska enheter och storleken på den exponering som de utsätter oss för, särskilt på kvällen.

Ju blåare och starkare ljuset är, desto troligare är det att det minskar melatoninutsöndringen och påverkar sömncykeln, framför allt när vi utsätts för det på kvällstid av våra bildskärmar.

Stimulansen från bakgrundsbelysta bildskärmar, som sprider sitt ljus rutinmässigt i många hem i Sverige, bidrar till sömnlöshet.

De som har svårt att somna efter att ha stängt av mobilen kan få tillräckligt med sömn om de tänker på att sluta utsätta sig för blått ljus minst 60 minuter före sänggåendet.

Läs mer i Läkartidningen.

Studien Fitforlife som genomfördes av Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) syftade till att genom fysisk träning öka funktionsförmågan hos unga personer drabbade av förstagångsinsjuknande i psykos.

Nu är studien avslutad, men träningen visade så goda resultat att den har blivit en del av verksamheten på mottagningen för förstagångsinsjuknade vid Norra Stockholms psykiatri.

Läs mer hos Folkhälsoguiden.

Professor David Curtis

Sarkosin, som säljs receptfritt som ett kosttillskott, har farmakologisk aktivitet genom att öka funktionen av glutamaterga N-metyl-D-aspartatreceptorn (NMDAR) och därför är den en biologiskt rationell behandling av schizofreni.

Det lilla antalet studier som hittills genomförts ger en del bevis för effektiviteten och psykiatriker kan överväga att föreslå användningen av den till sina patienter.

Läs mer vad Professor David Curtis skriver i BJ Psych (pdf-fil).

Underkategorier