Uppdaterad: 4 oktober 2017
Många får problem med tänkandet eller kognitiva symptom. C:a 75 % av de med schizofreni har minst måttliga kognitiva besvär. Det kan vara svårt att koncentrera sig, prata med andra, lösa problem samt minnas det som nyss hänt. Att hålla reda på tid, passa möten och följa instruktioner kan vara svårt. Att dosera medicinen morgon och kväll kan vara svårt för vissa.
Somliga har kognitiva symptom fastän de själva inte är medvetna om det. Problemen kan börja år före första psykosen och då märks främst sämre uppmärksamhet, men även närminne. Det kan vara ett tidigt tecken på schizofreni. Schizofreni har värst kognitiva problem, men de kan finnas också hos ADHD, schizoaffektiv, vanföreställningssyndrom, bipolär, depression och ångestsjukdomar. Ärftliga faktorer har kopplats till kognitiva problem, då föräldrar och syskon har svagt sämre kognitiv förmåga. Oftast är det dock inga problem att minnas det som tidigare inlärts, vilket skiljer sig från demens.
Här är problem som kan uppträda, men alla har inte samma problem utan det kan variera från individ till individ:
-
Svårt att koncentrera dig, när du läser, skriver eller ser på TV.
-
Svårt att minnas saker som nyss har hänt t.ex. det du just läst.
-
Svårt att lära sig nya saker.
-
Tänker långsamt.
-
Svårt att förstå.
-
Nedsatt exekutiv förmåga dvs svårt med planering, problemlösning och utföra saker. t.ex att handla och laga mat efter recept. Självcensuren kan fungera dåligt, så olämpliga saker sägs. Svårt att lära sig av misstag och korrigera felaktiga beteenden.
-
Svårt att inse att man drabbats av en sjukdom.
-
Svårt att börja tala.
Kognitiva symptom kan vara mycket handikappande och är ofta orsaken till sänkt arbetsförmåga och socialförmåga. Står även för 50 % av förmågan att klara av sin vardag och sköta sig själv. Dålig kognitiv förmåga kan kräva gruppboende. Viktigast för funktionsförmågan anses minne och exekutiv förmåga vara. Vårdbehovet ökar med ökande kognitiva problem och rehabilitering och återhämtning försvåras.
Många forskare anser idag att kognitiva och negativa symptom är huvudproblemet vid schizofreni och ända tills effektiva behandlingar mot dessa symptom finns kommer schizofrenin vara ett stort problem.
Nyare antipsykotika och särskilt Serdolect ger en liten förbättring av vissa kognitiva symptom, men gamla antipsykotika kan i höga doser försämra kognitionen. Det var så sent som 1987, som det upptäcktes att den kognitiva förmågan går att förbättra innan ansågs det omöjligt. Höga doser bensodiazepiner under lång tid kan försämra kognitionen och bör undvikas.
De behandlingar som ges mot kognitiv nedsättning består av kognitiv rehabilitering (IPT-k bäst) med mediumeffekt, kompensatorisk behandling och kognitiva hjälpmedel. Dataprogram används ofta i dessa behandlingar, men nu ifrågasätts effekten av dessa. Att lära sig strategier för att kompensera för kognitiva brister är bättre än att repetera. Miljöförändringar som minskar kognitiva krav kan minska symptom och förbättra motivation.
Aerobisk motion (jogging eller gym) verkar kunna förbättra kognitionen och närminne med 40 % och uppmärksamhet med 70 % verkar ge bäst effekt i nuläget.
Rökning eller nikotin verkar kunna förbättra kognitionen och kan därför vara en form av självmedicinering. Hög IQ ger minskad risk att utveckla schizofreni och det finns alltså färre galna genier än tvärtom.
Vilka problem med kognitionen har jag?
En färsk vetenskaplig artikel om kognition och schizofreni visar att nättestet Test My Brain ger nästan lika bra mått på ens kognitiva förmåga som kliniska tester, som görs av forskare.
Du hittar testerna Test My Brain här. Du kan testa dig själv och upptäcka dina brister, som dåligt närminne och dålig uppmärksamhet. Testet tar tid att utföra men är värt besväret. Du kan göra testet innan och 12 veckor efter du använt aerobisk motion.
Appen BAC/BACS Cognitive Assessment är ett test, som bara tar 30 minuter, har funnits för Iphone.
Självhjälp:
-
Aerobisk motion minst 3 gånger i veckan i 12 veckor verkar vara den bästa självhjälpen idag, som kan minst halvera dina kognitiva problem.
-
Gör listor över saker, som du måste göra och pricka av på listan, när du gjort en sak. På rememberthemilk.com, så kan du göra listor.
-
Gör bara en sak i taget och slutför den innan du påbörjar nästa sak. Bra vid försämrad uppmärksamhet.
-
Om du har svårt att lösa problem rådfråga andra t.ex i forumet eller skaffa ett Personligt ombud via kommunen, som löser dina problem åt dig.
-
Försök träna din tankeförmåga genom att läsa och skriva i forumet och försöka lösa andras problem. Tycker att en del här har fått bättre tankeförmåga med åren.
-
Var positiv till din förmåga att lära dig för då kan du lära dig mer. Att repetera förbättrar inlärningen.
-
Skriv ner saker du behöver minnas på papper eller i mobilen.
-
Intressanta saker, som berör en personligen är lättare att utföra även vid försämrad uppmärksamhet. Försök att ha en miljö, som inte stör din uppmärksamhet t.ex oljud, prat och buller.
-
Undvik missbruk av alkohol och narkotika, som kan försämra minne, uppmärksamhet och tänkande.
-
Undvik fet kost som kanske kan försämra kognitionen enligt tester på djur.
-
Med appen Peak kan du träna upp kognitionen med flera olika program, som finns här. På vanlig dator kan du köra appen med extensionen ARC Welder till webbläsaren Chrome eller programmet Bluestack. Idag är det osäkert om denna typ av datorträning ger effekt.
-
Läkemedel med antikolinerg effekt kan försämra minnet, som Akineton och Pargitan. Vissa antipsykotika med antikolinerg effekt, som Clozapine/Leponex, Zyprexa och Quetiapine/Seroquel verkar kunna försämra minnesträning. Kolla i FASS om dina mediciner kan som biverkan försämra minne eller koncentration.
-
Läs mer i gratisboken: Dealing with Cognitive Dysfunction Associated with psychiatric disabilities, som innehåller mer tips om hur man kan minska kognitiva besvär.
Kontakta din läkare:
-
Kognitiv träning IPT-k kan förbättra kognitionen och dessutom ingår socialträning. Här finns ett kunskapsblad om denna behandling.
-
På vissa kliniker ges minnesträning via dataprogrammet CogMed och några här har fått det.
-
Via läkaren eller arbetsterapeut kan du få hjälpmedel för att du lättare skall komma ihåg och övervinna dina kognitiva brister, som t.ex handdator eller särskild mobiltelefon. Bra vid dåligt minne t.ex.
-
Kognitiv adaptionsträning (CAT) finns, som inte förbättrar kognitionen, men gör att funktionsförmågan blir bättre ändå.
Framtidshopp:
-
Läkemedel mot kognitiva besvär befinner sig under utprovning och kan komma kanske om 5 år.
-
Magnetsfältsbehandling har givit lovande resultat och kan kanske bli en framtida behandling mot kognitiva symptom.
-
Träningsprogrammet Thinking skills for work kan kanske öka chansen till arbete från 30 % med IPS-modellen till 60 %.
-
Mediciner med GABA-effekt och att sänka högt blodtryck diskuteras som sätt att förbättra kognitionen.
