Självhjälp

Stigma – oskyldigt dömd

Uppdatering: 10 augusti 2017

Stop stigma

 

Schizofreni kan ofta begränsa ens möjlighet att nå livsmål, som arbete, studier, bilda familj och ha vänner. Men som återhämtad och nästan frisk kan du bli diskriminerad på grund av din psykiska sjukdom, så du får svårt att nå dina livsmål och den plats i samhället, som du har förtjänat. I Sverige arbetar bara 8 % med schizofreni, men 17 % är återhämtade och nästan friska.

 

Oskyldig tills dömd heter det så fint. Det gäller ofta inte schizofreni där du kan godtyckligt dömas för andras brott och handlingar utan några som helst krav på bevis att du själv gjort något. Om alla blev symptomfria och nästan friska skulle inte stigmat försvinna, som är en social orättvisa och inte kopplad direkt till symptom utan till diagnosen eller psykisk ohälsa.

 

Alla med schizofreni känner inte till sin diagnos utan bara 30 % enligt en italiensk studie. Vetskap om sin diagnos kan ge depression och därför kan psykiatrerna inte berätta för alla. 50 % kan ha bristande sjukdomsinsikt och anse sig friska trots diagnos. Omgivningen uppfattar ofta dem sjukare än de med sjukdomsinsikt.

 

Stigma eller skambeläggning kallas detta fenomen, som på senare år har försökts motverka via antistigmakampanjer via t.ex Hjärnkoll.

 

Allmänhetens stigma visar sig genom negativa reaktioner och beteenden mot de psykiskt sjuka. Det kan förvärra symptomen hos de som drabbas. Allmänhetens stereotyper t.ex inkompetent, farlig omvandlas till fördomar, som kan åtföljas av känslor, som ilska eller rädsla. Det kan sedan leda till diskriminering på olika sätt vad gäller arbete, studier, lägenhet, vänner, kroppslig vård mm.

 

Diagnosundvikande kan diskriminering framkalla, vilket kan leda att nödvändig psykiatrisk vård och träfflokaler undviks. Psykiatrins lokaler besöks ej för rädsla att bli upptäckt av andra och stämplad som psykiskt sjuk av dem. Idag anses att föräldrar, syskon och vänner kan du berätta om din diagnos, men helst ej till andra.

 

Självstigma är självdiskriminering på liknande sätt, som allmänheten diskriminerar och resultatet blir också ungefär det samma t.ex vill inte arbeta eller studera p.g.a inkompetens. Skadliga tankar om sig själv och negativt beteende inåt ger dålig självkänsla och självförtroende.

 

Strukturell stigma innebär politiska, ekonomiska och historiska faktorer i samhället skapar barriärer och hinder för de med psykisk sjukdom. Det kan t.ex vara lagar eller ekonomisk ersättning.

 

För att minska allmänhetens stigma finns fyra metoder:

 

  • Protester ger begränsad effekt, men kan också förvärra stigmat. Ekonomiska protester t.ex bojkott av en olämplig film kan dock ge effekt.

     

  • Utbildningskampanjer minskar stigmat om den presenterar fakta, som utmanar stereotyperna om schizofreni och har tydlig effekt. Fördelen är att informationsmaterialet kan spridas och användas av andra. Massmediakampanjer minskar fördomar, men ej diskriminering.

     

  • Kontakt med en person med schizofreni kan minska stigmat hos allmänheten och göra dem mer positiva till gruppen. Nackdelen är att den är svårare att sprida och att många inte vill inte vara öppna med sin diagnos. Hjärnkolls ambassadörer arbetar enligt denna princip med bl.a föreläsningar till olika målgrupper.

     

  • Namnbyte från schizofreni till ett annat namn har skett i några länder och har minskat stigmat i t.ex Japan där nu 70 % får besked om sin diagnos mot tidigare 7 %.

 

Självstigma kan minskas med:

 

  • Kognitiv omstrukturering där stereotypa tankar om personer med schizofreni, som riktas mot en själv ändras så de inte självstigmatiserar längre. Du får lära dig identifiera sådana felaktiga tankar och ifrågasätta dem. Behandlingen kallas i Sverige NECT-utbildning.

     

  • Öppenhet. De flesta med psykisk sjukdom är okända för allmänheten. Öppenhet kan ge diskriminering och också stress över vad andra skall tänka. Fördelarna att vara öppen är självtillfredsställelse och de som har kontakt med en får mindre fördomar, vilket ger mindre stigma. I praktiken är de flesta delvist öppna med diagnosen till familj och vänner, men ej till allmänheten.

     

  • Empowerment är motsatsen till självstigma, eftersom du då har makt över ditt liv. Att använda självhjälpsråd kan ge makt över din sjukdom och minska självstigma. Psykosociala behandlingar och medinflytande kan ge ökad empowerment, liksom brukarledd coachning, som t.ex återhämtningskurser.

 

Självhjälp:

 

  • Bäst är att vara öppen med sin sjukdom till de närmaste, som familj och vänner. Om du berättar för andra eller för alla finns risk för att du kan bli diskriminerad.

     

  • Om du självstigmatiserar dig själv med negativa stereotypa tankar om personer med schizofreni försök med kognitiv reframing dvs identifiera dina sådana tankar och försöka utmana dem och visa att de är felaktiga. T.ex om du tycker att du är lat. Fråga dina föräldrar tycker ni att jag är lat? Du kan använda dina anhöriga som bollplank på detta sätt för att minska självstigmat.

     

  • Försök att ha känslan att du har makten över ditt liv för då minskar självstigmat. Försök få psykosociala behandlingar, som sjukdomshantering och familjeutbildning. Använd självhjälpsråd mot dina symptom. Gå kurser, som RSMH anordnar om t.ex återhämtning. Allt sådant ökar din förmåga att öka makten över din sjukdom och ditt liv. Ditt självstigma avtar.

 

Kontakta läkaren:

 

  • NECT-utbildning i grupp mot självstigmatisering kan finnas inom psykiatrin. Materialet heter ”Att utveckla sin personliga historia och minska självstigma”. Den ger kognitiv omstrukturering.

0
0
0
s2smodern

Kommentarer   

#2 Undrande 2017-08-11 14:27
Sant där Geta. Men det är den strukturella stigman som är värst.
Anmäl till administratören
#1 Geta 2017-08-10 22:29
Det är svårt att inte döma sig själv.
Anmäl till administratören