Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 18 september 2017
Depersonalisation är att uppleva sig själv overklig - att inte känna igen sig själv, sina armar och ben. Egna känslor eller tankar kan också upplevas inte vara ens egna. Det kan vara som att leva i en dröm eller film eller vara som en robot. De psykiska processerna kan upplevas utifrån, liksom kroppen och kroppsdelar. Kan ge stark ångest, som kan förvärra besvären.
Depersonalisation kan i upplevelser likna schizofreni mycket, men skillnaden är att vid schizofreni är det mer automatiskt eller större brister i förhållandet sig själv kontra omvärld, sig själv kontra andra personer eller sett ur det egna perspektivet.
Depersonalisation kan kanske vara kopplat till hallucinationer. En teori om röster är att egna tankar inte känns igen, som ens egna och därför blir de till röster. Depersonalisation/derealisation är vanligare i början av schizofrenin.
Derealisation innebär att omgivningen upplevs overklig och drömlik. Kan förekomma samtidigt som depersonalisation.
Dessa två symptom är det tredje vanligaste psykiska symptomet efter depression och ångest.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 8 januari 2017
PTSD är en ångestsjukdom, som kan uppstå efter skräckfyllda händelser, där ens eget eller närståendes liv varit hotat. Psykoser (särskilt första psykosen), tvångsvård, bältning och tvångsmedicinering kan vara skräckfyllda och ge PTSD. Vid första psykosen är 66 % av PTSD:n orsakad av psykosen. 70-98 % av de med schizofreni har upplevt minst ett trauma i sitt liv, vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Schizofrenin ökar risken för att drabbas av trauman liksom sämre socialmiljö och missbruk. Fem år efter traumat ökar risken att få schizofreni 8 gånger.
Symptomen är att den skräckfyllda händelsen ständigt återupplevs, vilket gör det svårt att slappna av, koncentrera sig och man kan hoppa till vid plötsliga ljud. Om man vid traumat upplevde sig kunna dö, så finns samma känsla av att dö vid återupplevandet. De kan känna sig konstant hotade och skadade samt också klandra sig själv för vad som hände. Personer eller saker, som påminner om skräcken undviks. Mardrömmar, där traumat återupplevs är vanliga, liksom störd sömn. Symptomen för PTSD kan överlappa med psykos, depression och bipolär, speciellt direkt efter traumat.
En undergrupp av PTSD finns med dissociativa symptom, som depersonalisation och derealisation.
Ungefär 30 % av de med schizofreni har PTSD, vilket är drygt 3 gånger högre än normalt. PTSD ger bl.a mer symptom, inläggningar, missbruk och självmordsförsök. Symptomen förvärras genom ökad isolering, stress och överdriven vaksamhet. PTSD symptom kan förväxlas med hallucinationer och negativa symptom. Vid PTSD utan psykossjukdom kan också psykossymptom förekomma, vilket kan förväxlas med schizofreni.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 18 oktober 2017
Missbruk är 5 gånger vanligare vid schizofreni än normalt – 25 % kan ha missbruk och 25 % har haft problem med missbruk av alkohol och droger tidigare. Men enligt Psykosregistret har bara 2 % av kvinnorna och 6 % av männen missbruk, vilket är väldigt lågt jämfört med litteraturen. Dessutom är risken för spelmissbruk högre, liksom matmissbruk i form av överätning finns rapporterat. Rökning är 3 gånger vanligare vid schizofreni, men räknas oftast inte som missbruk. Störst risk för missbruk har unga män. Dubbeldiagnos är när både psykossjukdom och missbruk finns.
Praktiskt taget allt missbruk, men värst cannabis och alkohol, verkar ge förhöjd risk för att få schizofreni. Det verkar ofta ha ärftliga orsaker, som delvis kommer från gener som ökar risken för schizofreni, men även för missbruk. Tidigare har andra orsaker angivits – självmedicinering för att minska vissa symptom, ger sociala kontakter med mindre isolering och sysselsättning. Själva uppger de med missbruk att orsaken är leda och ledsamhet. Men även utan schizofreni förekommer missbruk ganska ofta, så man hade kunnat bli missbrukare ändå.
Missbruk ger höga nivåer av socialstress, som är viktigt att försöka minska. Det kan skapa samma problem som hos vanliga människor, men kan göra dig sjukare med mer symptom, självskador, aggression, våld, inläggningar, avbrott av antipsykotikabehandlingen, 5 gånger fler psykoser och försämrad funktionsförmåga. På symptomen har hallucinogener, amfetaminer och cannabis värst effekt. De med missbruk konsumerar mer psykiatrisk vård, gruppboende och anhörigainsatser.
Oftast är inte missbruket allvarligt, men även lindrigare missbruk kan ge kraftiga negativa effekter på schizofrenin. Positivt är att funktionsförmåga kan ha varit bättre än normalt innan och upptäcks missbruket tidigt kan prognosen vara god. Lindrigare missbruk beror på dålig ekonomi med mindre pengar till missbruk samt värre biverkningar av droger/alkohol.
Kognitiva symptom, som dåligt minne och problemlösning, negativa symptom samt depression kan försvåra avbryta ett missbruk.
Ett problem med missbruk och schizofreni att man kan falla mellan stolarna – psykiatrin tycker det är missbruk, som kommunen skall behandla och kommunen tycker att schizofrenin måste behandlas av psykiatrin först. Så trots att du är sjukare kan du bli utan tillräcklig vård.
Viktigt att minnas är att drogmissbruk kan ge schizofrenisymptom hos psykiskt friska och kan förväxlas med schizofreni och därför skall missbruk alltid uteslutas före schizofrenidiagnos. Särskilt kokain och amfetaminlika droger kan framkalla psykoser.
Missbruk ökar också risken för självmord och kroppsliga sjukdomar. Det och rökning kan orsaka kanske 75 % av överdödligheten vid schizofreni och förkorta livslängden. Missbruk kan stå för 50 % av överdödligheten.
En stor nackdel med missbruket är våldet som ger skambeläggning för alla med schizofreni, som utan missbruk har knappt någon ökad våldsrisk alls. 75 % av de som får tvångsvård och rättspsykiatrisk vård har missbruk. Missbruk tar en stor del av psykiatrins resurser.
Cannabis kan hos vissa med genetisk sårbarhet för schizofreni utlösa schizofreni.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 8 januari 2016
De flesta dagar ser ungefär likadana ut. Varje dag njuter jag av att kunna sova så länge jag vill. Går upp vid 9.00 cirka. Äter frukost vid TV:n, där jag kollar nyheterna på Text-TV.
Sedan läser jag lokaltidningen. Slår på datorn, där jag söker på Viska om någon fyller år.
Betar av senaste inläggen på Viska.
Lagar lunch vid 12.00 cirka.
Därefter brukar jag cykla till biblioteket, där jag läser ett flertal tidningar. Handlar på ICA.
Jag gymmar hemma. Dels har jag fått träningsprogram av sjukgymnast och dels har jag lagt till eget. Dessutom har jag en enkel träningscykel. Om blodsockret verkar att vara för högt, så tar jag några varv på den.
Varannan dag talar jag med min syster i telefon. Det är väldigt sällan som jag träffar någon person IRL. Det kan gå flera veckor mellan gångerna. Känner mig ändå inte ensam.
En eller ett par gånger per vecka går jag på något nöje som bio, konsert eller teater.
Jag löser korsord och sudoku för att hålla igång hjärnan. Det är inte ofta som jag har tråkigt. Är nyfiken och "forskar" mest hela tiden.
Geta
Läs mer: Overklighetskänslor