Sök efter symptom

Uppdaterad: 14 oktober 2017

 ilska

Ilska är en känsla som drabbar alla mer eller mindre. En del blir aldrig arga oavsett vad som händer dem. Andra reagerar för minsta sak och blir arga. De flesta av oss har blivit arga, när vi sett orättvisor på TV eller när Sverige förlorat en ishockeymatch. Eftersom vanliga människor har rätt att bli arga så har personer med schizofreni också det.

Vid schizofreni kan vanföreställningar framkalla ilska, liksom de problem som sjukdomen kan framkalla. Ilskan ökar med ett ökat adrenalinpåslag i kroppen. Även anhöriga kan vara arga på sjukdomen och på psykiatrin. 

När psykosen närmar sig kan hos 23 % ilskan öka liksom fientlighet. Fientlighet med ilska och våldsbenägenhet ingår som ett av 7 symptom, när psykossymptom mäts. Missbruk kan öka aggressivitet och våld. 75 %, som vårdas på rättspsyk har missbruk och har oftast hotat eller misshandlat. 1 % av de med schizofreni vårdas på rättspsyk.

Viktigt att vara medveten om att ilska inte är direkt kopplad till aggressivitet och våld (våldsrisken ökar med 70 %). Det kan vara en välkommen och positiv känsla. Ilska är först problematisk, när den leder till aggressivitet och våld, men positivt för att undvika faror och ge ökad säkerhet. Tidigare såg psykiatrin ilska som dålig, men idag handlar det om av vara känslig för sin ilska och använda ilskan positivt.

Antipsykotika har snabb effekt inom 5 dagar mot aggressivitet och den effekten kommer tidigare än mot andra psykossymptom (2 veckor). Bäst effekt mot aggressivitet har Clozapine/Leponex och sedan Zyprexa/Olanzapin. Även humörstabiliserare, som litium och valproat ges ibland mot aggressivitet. I USA ges betablockerare som tillägg eftersom de blockerar adrenalinet som frisätts vid ilska.

Uppdaterad: 13 december 2017

 arbete

Schizofreni nedsätter social- och arbetsförmåga, som ingår i diagnoskraven i DSM 5. I WHO:s diagnossystem ICD-10 krävs ej detta och då får c:a 10 % fler schizofrenidiagnos. Oftast är det kognitiva symptom, som dåligt närminne och koncentrationsförmåga, som försvårar arbete.  Efter första psykosen får 75 % dyslexi, vilket kan ge problem. I praktiken har många problem också med arbeten, som kräver nära kontakt med andra, vilket försvårar att ha sådana arbeten. Fikarasten kan upplevas som väldigt jobbig. 

Socialstyrelsen ansåg tidigare att för nyinsjuknade i schizofreni krävs ofta en sjukskrivning i ett år eller längre. Men nu skall man få arbete direkt och inte som förr efter 1-2 års vård. Problemet är att bara 17 % av psykiatrin har IPS-modellen som kan ge arbete. 

Idag arbetar 8 % med psykossjukdom i Sverige mer än halvtid på öppna marknaden. I Europa  jobbar 4 - 60 % med schizofreni, medan siffrorna är 13 - 80 % i uländer. Att vara gift, sambo, få behandling och arbetat tidigare ökar chanserna till jobb. 60 % i Sverige med psykossjukdom saknar daglig sysselsättning. En ökning kommer troligen framöver till 60 % i arbete p.g.a tidigare och mer effektiv behandling av nyinsjuknade, psykosociala behandlingar, bättre arbetsrehabilitering, bättre mediciner, mindre stigma och större tillgång på lämpliga jobb. 

60 % av samhällets kostnader för schizofreni idag utgörs av sjukskrivning och aktivitetsersättning/sjukersättning, så det är inte vården som kostar mest. 

Förr gavs arbetsträning eller praktik och sedan söktes jobb, vilket gav 17 % jobb, medan IPS-modellen för arbete ger jobb åt 2,4 gånger fler. Tyvärr finns IPS idag bara hos 17 % av landets psykiatri. Ju tidigare IPS ges desto bättre för arbetsförmågan försämras utan arbete under lång tid, liksom ångest och upplevd sårbarhet. IPS-modellen är väldigt individanpassad, så hjälpen kan variera mellan olika individer och siktar på vanliga lönearbeten. Den är en mycket uppskattad del av psykvården och ger inga negativa effekter. Om en starkare kognitiv rehabilitering ges verkar 60 % kunna jobba.

Uppdaterad: 26 augusti 2017

negativa symptom

Negativa symptom är symptom som minskat i en individs beteende p.g.a av schizofrenin och kan finnas år före första psykosen. Inte lika lätta att uppmärksamma som positiva symptom och kan ofta förväxlas med lättja eller depression. 

Depression förekommer dock oftast hos relativt nyinsjuknade och senare dominerar negativa symptom. Vid schizoaffektiv däremot är depressioner vanligare. Testet The Calgary Depression Scale for Schizophrenia kan skilja mellan depression och negativa symptom och finns på viska.se. Främsta skillnaden är att vid negativa symptom finns ej känslor, vilka finns vid depression. 

Dålig motivation, som ingår i negativa symptom kan troligen försämra kognitiva symptom (tänkande) genom att motivationen att minnas är sämre så försämras minnet. 

Negativa symptom kan vara mycket besvärande och även handikappande, genom att minska arbetsförmågan och förmågan att klara eget boende.

Uppdaterad: 5 oktober 2017

polydipsi

Vid nästan alla psykiska sjukdomar kan ett tvångsmässigt överdrivet drickande förekomma, som kallas för polydipsi. I 80 % av fallen är det schizofreni, där 20 % drabbas och 3,5 – 5 % har en allvarligare form av polydipsi. Ofta finns sämre kognitiv förmåga. Drickande mer än 3 liter per dag räknas som polydipsi, om inte kroppslig sjukdom kan förklara ökat drickande. Stress och tvång kan vara orsaker. 

Överdrivet drickande kan ge symptom som förvirring och desorientering (fel om tid, person och plats). I värsta fall vid extremt drickande kan man få saltbrist och kramper. Andra sjukdomar, som diabetes, njurfel, lungsjukdom, diabetes insipidus och för högt kalcium i blodet kan också ge ökad törst. 

Symptom som tyder på polydipsi är humörsvängningar, förvirring, kan inte följa uppmaningar, desorientering och svamlande. Läkarna kan mäta salthalten i urinen eller blod för att upptäcka polydipsi. 25 % av de med polydipsi kan få plötslig nedgång i salter i blodet och vattenförgiftning. 

Gamla antipsykotika kan öka risken för polydipsi. Det talas nu om psykosframkallad polydipsi och antipsykotikaframkallad polydipsi. 

 

Underkategorier