Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 5 oktober 2017
Vid nästan alla psykiska sjukdomar kan ett tvångsmässigt överdrivet drickande förekomma, som kallas för polydipsi. I 80 % av fallen är det schizofreni, där 20 % drabbas och 3,5 – 5 % har en allvarligare form av polydipsi. Ofta finns sämre kognitiv förmåga. Drickande mer än 3 liter per dag räknas som polydipsi, om inte kroppslig sjukdom kan förklara ökat drickande. Stress och tvång kan vara orsaker.
Överdrivet drickande kan ge symptom som förvirring och desorientering (fel om tid, person och plats). I värsta fall vid extremt drickande kan man få saltbrist och kramper. Andra sjukdomar, som diabetes, njurfel, lungsjukdom, diabetes insipidus och för högt kalcium i blodet kan också ge ökad törst.
Symptom som tyder på polydipsi är humörsvängningar, förvirring, kan inte följa uppmaningar, desorientering och svamlande. Läkarna kan mäta salthalten i urinen eller blod för att upptäcka polydipsi. 25 % av de med polydipsi kan få plötslig nedgång i salter i blodet och vattenförgiftning.
Gamla antipsykotika kan öka risken för polydipsi. Det talas nu om psykosframkallad polydipsi och antipsykotikaframkallad polydipsi.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 4 oktober 2017
Många får problem med tänkandet eller kognitiva symptom. C:a 75 % av de med schizofreni har minst måttliga kognitiva besvär. Det kan vara svårt att koncentrera sig, prata med andra, lösa problem samt minnas det som nyss hänt. Att hålla reda på tid, passa möten och följa instruktioner kan vara svårt. Att dosera medicinen morgon och kväll kan vara svårt för vissa.
Somliga har kognitiva symptom fastän de själva inte är medvetna om det. Problemen kan börja år före första psykosen och då märks främst sämre uppmärksamhet, men även närminne. Det kan vara ett tidigt tecken på schizofreni. Schizofreni har värst kognitiva problem, men de kan finnas också hos ADHD, schizoaffektiv, vanföreställningssyndrom, bipolär, depression och ångestsjukdomar. Ärftliga faktorer har kopplats till kognitiva problem, då föräldrar och syskon har svagt sämre kognitiv förmåga. Oftast är det dock inga problem att minnas det som tidigare inlärts, vilket skiljer sig från demens.
Här är problem som kan uppträda, men alla har inte samma problem utan det kan variera från individ till individ:
-
Svårt att koncentrera dig, när du läser, skriver eller ser på TV.
-
Svårt att minnas saker som nyss har hänt t.ex. det du just läst.
-
Svårt att lära sig nya saker.
-
Tänker långsamt.
-
Svårt att förstå.
-
Nedsatt exekutiv förmåga dvs svårt med planering, problemlösning och utföra saker. t.ex att handla och laga mat efter recept. Självcensuren kan fungera dåligt, så olämpliga saker sägs. Svårt att lära sig av misstag och korrigera felaktiga beteenden.
-
Svårt att inse att man drabbats av en sjukdom.
-
Svårt att börja tala.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 28 augusti 2017
Två typer av störda tankar finns vid schizofreni/schizoaffektiv – vanföreställningar och tankestörningar. Tankestörningar, formella tankestörningar eller disorganiserat tänkande, som det också kallas, räknas till de positiva symptomen vid schizofreni. Antipsykotika kan minska på dem.
Det finns två grupper av formella tankestörningar positiva (PTD) och negativa (NTD), där de sistnämnda är kopplade till sämre prognos med sämre antipsykotikaeffekt, lägre utbildning och sämre funktionsförmåga. Vid negativa tankestörningar sägs knappt något och talets innehåll är torftigt, medan positiva tankestörningar (snabbt tal, byter samtalsämne, lösa associationer, osammanhängande, ologiskt) tyder på ett sjukdomsförlopp med mer kraftiga symptom. Positiva tankestörningar sitter i vänstra hjärnhalvan medan negativa tankestörningar i främre delen av hjärnan. Långvariga tankestörningar är ett tecken på hög risk för återfall i psykos.
Anses av vissa som det mest typiska för schizofreni/schizoaffektiv, men bara 50-60 % har tankestörningar. De kan förekomma vid mani, depression, delirium, Tourettes, Aspergers och även hos normalpersoner. Där finns ofta medvetenhet om sina tankestörningar, men oftast inte vid schizofreni. Vid schizofreni som startar i 60 års åldern är tankestörningar sällsynta. Vid bipolär mani och schizofreni kan tankestörningarna vara olika. Vid schizofreni med ångestsjukdom eller OCD minskar tankestörningarna. De med tankestörningar får fler och längre inläggningar och mer tvångsvård.
I hjärnans striatum är dopaminet förhöjt och har kopplats till tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Språket verkar vara kopplat till tankestörningar liksom kognition och affekt (kraftig känsloreaktion). Glutamat i hjärnan har kopplats till tankestörningar. Idag anses bara Clozapine verka via glutamat, när antipsykotika inte ger effekt.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 3 september 2017
Ofrivilliga rörelser eller tardiv dyskinesi (TD) är en besvärlig biverkan av antipsykotika, som var vanligare förr, då antipsykotikadoserna var mycket höga. Idag hos de som inte fått antipsykotika finns parkinsonism hos 17 % och dyskinesier hos 9 %. TD är vanligast vid schizofreni, schizoaffektiv och bipolär. Orsaken anses vara överkänsliga dopaminreceptorer, onormala GABA-nerver och förstörda kolinerga - interneuron.
Före insjuknandet och före antipsykotikan kan vissa ha mycket lindriga ofrivilliga rörelser, men med antipsykotika kan besvären öka.
Efter minst 3 månaders användning av antipsykotika men oftast åratals senare kan armar, ben, mun, tunga eller bålen röra sig långsamt och okontrollerat och ge onormala ofrivilliga rörelser. Dossänkning av antipsykotikan kan också utlösa TD. Problemet vid diagnos kan vara att andra rörelsestörningar av antipsykotika förekommer samtidigt. Alla ofrivilliga rörelser är alltså inte TD och de skall ha varat i minst 4 veckor för diagnos.
Om tardiv dyskinesi inte upptäcks tidigt kan rörelserna bli permanenta. Vanligtvis besväras inte den som drabbats, men omgivningen märker ofta de konstiga rörelserna. TD är motsatsen till Parkinsons sjukdom, där det är svårt att röra sig medan vid tardiv dyskinesi är det svårt att inte röra sig.
Risken för tardiv dyskinesi är för nyare antipsykotika bara 0,8 % per år, men den är c:a 7 gånger större för gamla antipsykotika, som t.ex. Haldol. Psykosregistret med 14 000 personer i Sverige anger att allvarliga biverkningar förekommer hos 1 %, så tardiv dyskinesi borde vara ovanligare än 1 %.
Ålder över 50 år, kvinnor, depression, mani och rökning har en förhöjd risk. Även om akuta extrapyramidala biverkningar inträffat för antipsykotika ökar risken. Troligen är genetiska faktorer orsaken till TD. Vid tecken på ofrivilliga rörelser brukar läkaren gradvis trappa ner dosen och byta till ett antipsykotikum med mindre risk eller helt avbryta antipsykotika-behandlingen.
Läs mer: Överdrivet drickande