Sök efter symptom

Uppdatering: 20 november 2017

Stop stigma

 

Schizofreni kan ofta begränsa ens möjlighet att nå livsmål, som arbete, studier, bilda familj och ha vänner. Men som återhämtad och nästan frisk kan du bli diskriminerad på grund av din psykiska sjukdom, så du får svårt att nå dina mål och den plats i samhället, som du egentligen har förtjänat. I Sverige arbetar bara 8 % med schizofreni, men 17 % är återhämtade och nästan friska. 

Oskyldig tills dömd heter det så fint. Det gäller ofta inte schizofreni där du kan godtyckligt dömas för andras brott och handlingar utan några som helst krav på bevis att du själv gjort något. Om alla blev symptomfria och nästan friska skulle inte stigmat försvinna, som är en social orättvisa och inte kopplad direkt till symptom utan till diagnosen eller psykisk ohälsa. 

Alla med schizofreni känner inte till sin diagnos utan bara 30 % enligt en italiensk studie. Vetskap om sin diagnos kan ge depression och därför kan psykiatrerna inte berätta för alla. 50 % kan ha bristande sjukdomsinsikt och anse sig friska trots diagnos. Omgivningen uppfattar ofta dem sjukare än de med sjukdomsinsikt. 

Stigma eller skambeläggning kallas detta fenomen, som på senare år har försökts motverka via antistigmakampanjer via t.ex Hjärnkoll. 

Allmänhetens stigma visar sig genom negativa reaktioner och beteenden mot de psykiskt sjuka. Det kan förvärra symptomen hos de som drabbas. Allmänhetens stereotyper t.ex inkompetent, farlig omvandlas till fördomar, som kan åtföljas av känslor, som ilska eller rädsla. Det kan sedan leda till diskriminering på olika sätt vad gäller arbete, studier, lägenhet, vänner, kroppslig vård mm. 

Diagnosundvikande kan diskriminering framkalla, vilket kan leda att nödvändig psykiatrisk vård och träfflokaler undviks. Psykiatrins lokaler besöks ej för rädsla att bli upptäckt av andra och bli stämplad som psykiskt sjuk av dem. Idag anses att till föräldrar, syskon och vänner kan du berätta om din diagnos, men helst ej till andra. 

Självstigma är självdiskriminering på liknande sätt, som allmänheten diskriminerar och resultatet blir också ungefär det samma t.ex vill inte arbeta eller studera p.g.a inkompetens. Skadliga tankar om sig själv och negativt beteende inåt ger dålig självkänsla och självförtroende. 

Strukturell stigma innebär politiska, ekonomiska och historiska faktorer i samhället skapar barriärer och hinder för de med psykisk sjukdom. Det kan t.ex vara lagar eller ekonomisk ersättning. 

Psykiatrins stigma talas sällan om men förekommer. Felaktiga attityder finns i samhället mot psykiatrin, dess personal och behandlingar. Psykiatrin anses dålig trots att i USA anses schizofrenivården i Nordeuropa vara bäst i världen. Kan leda till motvilja att söka hjälp hos psykiatrin, att effekten av behandlingarna blir sämre på grund av lägre placeboeffekt (lägre förväntningar) och svårigheter att rekrytera personal.

Uppdaterad: 20 november 2017

stop

Schizofreni anses vara en utvecklingsstörning, som innebär att kring de tre första månaderna av graviditeten blir hjärnans utveckling störd, så att kommunikationen mellan vissa av hjärnans olika delar försämras. Vissa nervtrådar har hamnat fel och inte i hjärnbarken där bl.a tänkande sker. Redan här kan genetiska faktorer inverka. Men dessutom i tonåren inträffar bortrensning av onödiga nervkontakter (pruning), som blir för kraftig så att även nödvändiga nervkontakter försvinner. Det försämrar också kontakten mellan hjärnans nervceller och olika delar av hjärnan.  

Senare i livet kan miljöfaktorer göra att första psykosen utbryter tack vare att de tidigare förändringarna skett och 75 % drabbas av ytterligare psykoser. De 25 % med bara en psykos kan ha nästan normala liv. Problemet med schizofreni är den stora variationen mellan individer och att det kan vara olika sjukdomar, som var och en kan kanske ha olika orsaker. 

Förebygga under graviditet eller hos nyfödda 

Miljöfaktorer kan utlösa schizofreni och bättre kost under graviditeten, mindre infektioner och vitamin D kan kanske förhindra vissa fall. Även omega-3 till nyfödda diskuteras som ett sätt att minska schizofrenirisken om mamman haft infektioner under graviditeten. Kosttillskottet kolin under graviditeten har också testats som förebyggande.

Nackdelen är att det tar lång tid 30 år att bevisa att sådana behandlingar fungerar och sedan risken att få schizofreni är bara 0,75 %, så den är onödig för över 99 %. Kanske kan det bli ett alternativ för de med hög ärftlig risk för schizofreni, som om båda föräldrarna har schizofreni är barnets risk 50 %. 80 % av schizofrenirisken orsakas av ärftliga faktorer.

Uppdatering: 19 november 2017

agitation

Agitation förekommer någon gång under livet hos 90 % med schizofreni, schizoaffektiv och bipolär (särskilt vid mani). Akut agitation kan komma 12 gånger per år. Agitation mäts i PANSS-testet, som ett av sju olika positiva symptom, som kan förekomma vid psykos. Den kan förekomma vid missbruk, huvudskador, infektioner, depression och fel på sköldkörteln också. 

Flera definitioner på agitation finns, men ofta finns ökat tal och ökande rörelser med olika symptom som varierar i intensitet mellan mild till extremt. 

Agitation karaktäriseras av rastlöshet, irritation, hyperaktiva rörelser, hyperaktivt tal, samarbetssvårigheter och ibland aggressiva gester eller beteenden.

De som upplever agitation beskriver det själva som en inre stress som stegras till en nivå där de inte längre kan fungera normalt

Agitation kan komma plötsligt eller utvecklas över längre tid. Olika lång tid (minuter, timmar eller dagar) tar det innan behandling krävs, men när agitationen ökar krävs ofta behandling direkt. Kan utlösas av stress och trauman. Personen kan vara omedveten om sin agitation, men har svårt att fokusera och samtala med andra.

Risk finns för att skada sig själv och andra eftersom agitationen kan snabbt förvärras, vilket gör att agitation skall snabbt behandlas. Ofta finns agitation före aggression, men inte hos alla. På grund av aggressionsrisken är det viktigt att snabbt behandla agitation.

Beteendeterapi med de-eskalering kan fungera, men vid svårare agitation krävs läkemedel. De-eskalering är att respektera patientens egen sfär, undvika provokation, skapa samtalskontakt, ge information, lugna ner, samtala enkelt och kortfattat, identifiera önskemål och känslor, lyssna till patienten, sätta gränser, erbjuda valmöjligheter och debriefa efter tvångsåtgärder.

Uppdaterad: 19 november 2017

våld

Länge har personer med schizofreni ansetts farliga och säkert av många olika orsaker. Livslång vård förr på mentalsjukhus, filmer typ Psycho, media som kopplar våld till schizofreni vid domar till rättspsyk och enstaka vansinnesdåd, som väcker stor uppmärksamhet och indignation. Innan antipsykotika kom var våldsrisken större p.g.a psykoser nästan varje år. Idag med rätt behandling och ej avbruten medicinering förekommer psykosen vart 10:e till 20:e år. I uländer än idag kan de med schizofreni kedjas fast av anhöriga för att de varit våldsamma. När de får antipsykotika och vård så slipper de kedjorna. 

Idag sitter 1 % av de med schizofreni på rättspsyk, men i genomsnitt 5 gånger än längre medeltiden för fängelse, som är ett år. Det gör att man verkar vara 5 gånger brottsligare än vad man egentligen är. Oftast är orsaken lindrigare brott, som hot och misshandel. 75 % av de på rättspsyk har missbruk, 87 % är män mellan 25 - 34 år. Troligen kommer färre få rättspsyk och fler få fängelse istället och en minskning med 90 % har diskuterats. Schizofreni är vanligaste diagnosen på rättspsyk men autism ökar. Rättspsyk är inte ett tidsbestämt straff till skillnad från fängelse. För 8 år sedan satt en medlem på viska.se på rättspsyk och en missbrukare, som stulit en hund utanför Konsum hade suttit där 9 år för detta brott. 

Hög risk för våld finns om du är våldsoffer, mycket aggressivt språk, multimissbruk, behandlingsavbrott och inläggningar. Annat, som hemlöshet, psykopati, antisocial personlighetsstörning, aggression, missbruk, dålig impulskontroll, fängelse, tvångsvård, dålig barndom och överfall ger måttlig riskökning. Självskada kan också öka risken för att utöva våld. 

Aggression och svår aggression finns hos 31 % resp 16 % vid första psykosen. Vid första psykosen begår 0,16 % mord om de är obehandlade, men de som fått vård har bara 0,01 % risk.

Avbruten behandling med antipsykotika och antidepressiva kan öka risken för dödligt våld 6 – 7 gånger, men att använda bensodiazepiner eller Imovane/Stilnoct ökar risken både att bli mordoffer och att utöva dödligt våld. 

Viktigt också att de med schizofreni oftare drabbas av brott än de själva begår brott. Antagligen för att de är ett lätt byte. Inte bra att bli misshandlad för att de kan ge paranoia och kanske att situationer kan misstolkas och utlösa våld för att själv slippa våld. Personer med schizofreni bör inte placeras i bostadsområden med högre brottslighet och missbruk för att minska utsattheten för våld, brott, rädsla och paranoia. 

Underkategorier