Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 5 oktober 2017
Normalt lär man sig läsa i barndomen och sedan kvarstår denna färdighet livet ut för nästan alla med undantag för schizofreni. 75 % av de med schizofreni kan ha lässvårigheter, som liknar vanlig dyslexi, men som uppstår efter första psykosen och innan fungerade läsningen normalt. 30 % har så stora läsproblem så de kan klassas som analfabeter. Speciellt flytet i läsningen, förvaring av ordinformation och visuell läsning brister. Läsningen är sämre än nedsättningen i kognitionen.
Läsning omfattar dels syn, som registrerar texten, men också hörselprocesser, som ljudar texten för att upptäcka tonskillnader, som förändrar ordbetydelsen. Hos individer varierar hur mycket synläsning och hörselläsning, som används och brister i t.ex synläsning kan kompenseras med hörselläsning. Om båda läsformerna är störda, uppstår allvarliga lässtörningar.
Synläsningen verkar vara nedsatt för de med risk för att få schizofreni, medan hörselläsningen försämras i samband med insjuknandet i schizofreni.
Efter schizofreni kan problem uppstå med andra språket t.ex engelska, som kan bli svårt att tala och förstå.
- Kategori: Självhjälp
Brukarinflytande handlar både om makt över den egna vardagen och vården, och om möjlighet att påverka vårdens utformning och utveckling. För detta är kommunikation och bemötande viktigt. Man behöver bli sedd och bekräftad, trodd på, och lyssnad på. Detta för att man inte ska bli stigmatiserad av vården, utan få en grund för delaktighet i behandlingen.
Den första delen av brukarinflytandet handlar om delaktighet i behandlingen. Man kan begära att få vara med och skriva sin egen vårdplan. Då blir den möjlig att arbeta med. Om målen är egna som brukaren själv varit delaktig i att välja, så finns goda chanser att brukaren vill jobba med dem. Men om personalen skrivit upp mål på sin kammare, så är det inte troligt att de kommer att genomföras. Man bör också vara delaktig i valet av behandling. Om det finns flera likvärdiga behandlingsmöjligheter bör man få information om detta och ges möjlighet att välja det som passar en själv bäst. Naturligtvis kan kostnadsaspekter begränsa valet en del, men i så stor utsträckning som möjligt bör brukaren få delta i val av mediciner och annan terapeutisk behandling.
Brukaren bör också få information om biverkningar och eventuella utsättningsbesvär vid medicinering. Det ger möjlighet att välja en annan medicin med en annan biverkningsprofil som man lättare kan stå ut med.
En lista på vad man vill ta upp i läkarsamtal kan vara bra att ha med, så att man inte glömmer något viktigt. Eftersträva en bra samarbetsrelation med läkaren. Kom ihåg att du är experten på dig själv och dina reaktioner på mediciner, och att läkaren är experten på vad som finns att erbjuda. Möts som två experter som ska lösa ett gemensamt problem.
Den andra delen av brukarinflytandet handlar om de roller man kan ha om man vill vara med och påverka vårdens utformning, innehåll, och utveckling. Man kan som brukare arbeta inom vården ideellt eller med lön/arvode på många olika sätt.
I självhjälpsgrupper kan man få inflytande över sin egen återhämtningsprocess. Återhämtningsgrupper, rösthörargrupper, och självhjälpsgrupper för olika problematik är ett sätt att lära sig nya strategier att hantera sin vardag på, och att få träffa andra som verkligen förstår hur det är. Det ger steg mot återhämtning samt ny gemenskap. En återhämtad brukare kan leda självhjälpsgrupperna. Då handlar det inte så mycket om att vara expert som att se till att alla i gruppen får komma till tals, att atmosfären i gruppen är stödjande, och att det finns lokaler och fika för träffarna. Sen lär man av varandra i gruppen.
Intressepolitiskt engagemang är viktigt för att skapa förändring i vården. Brukarföreningar t.ex. RSMH ger möjlighet att uttrycka åsikter, engagera sig intressepolitiskt, demonstrera, protestera mot nedskärningar, bilda opinion, synas i media och motverka fördomar. Det ger impulser till vården att förändras i rätt riktning.
I brukarråd kan man göra sin röst hörd. Representanter för brukare och anhöriga träffar ledningen för verksamheten. De framför synpunkter på verksamheten och medverkar i förändringsarbete. Råden kan finnas på olika nivåer i organisationen, på ledningsnivå, verksamhetsnivå, och enhetsnivå, t.ex. på en öppenvårdsmottagning.
Brukarrepresentanter kan sitta med i ledningsgrupper. Representanter för brukare och anhöriga kan ingå med full beslutanderätt eller som rådgivare i ledningsgrupper och andra beslutande organ.
Som coach eller mentor kan man stödja andra brukare. Erfarenheten av att ha gått igenom sjukdomsperioder och återhämtning ger kunskaper som är värdefulla. En återhämtad brukare kan vägleda en nyinsjuknad i återhämtningsprocessen.
Som utbildare eller konsult kan man utbilda personal, anhöriga, andra brukare, och allmänheten. Den personliga berättelsen om sjukdomsperioder, upplevelser av vårdperioder och återhämtning är värdefull att få ta del av. Andra ämnen är t.ex. vardagsmakt och brukarinflytande, strategier att hantera röster, nätverkskontrakt och psykiatriskt vårdtestamente.
Som brukarinflytandesamordnare kan en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning arbetar inom kommunen eller landstinget med att samordna och stödja brukarinflytandet, starta brukarråd, initiera brukarrevision, mm.
I en referensgrupp för utvecklingsprojekt eller forskningsstudie kan man bidra med sin erfarenhet. Brukare med erfarenhet av den sjukdom eller livsaspekt som ska undersökas i en studie kan förbättra och verklighetsförankra forskningen. Brukare och anhöriga kan följa forskningen från studie design till genomförande, analys, och tolkning av resultat.
En brukarrevision kan genomföras i verksamheten. Brukare utvärderar och granskar en verksamhet och kommer med förslag för att förbättra kvalitén. Brukarna bör först få utbildning i hur en brukarrevision går till. Man kan t.ex. göra en brukarrevision av en vårdavdelnings verksamhet, ett gruppboende,eller en utbildning för vårdpersonal.
Medverkan i kvalitetsutveckling kan ske genom att brukare och anhöriga medverkar i kvalitetsgrupper och utvärdering av verksamhet. Då kan man få inblick i hur verksamheten arbetar och ge ett brukarperspektiv på förändringsprocessen.
Medverkan i personalutbildning borde vara en regel snarare än ett undantag. ”Inget om oss utan oss” är ett slagord från Sydafrika som också används av brukarrörelsen. I varje utbildning om psykisk ohälsa bör det ingå föreläsningar av brukare och anhöriga för att ge dessa viktiga perspektiv till eleverna.
Medverkan i arbetsgrupper är viktigt för att ge ett brukarperspektiv. Representanter för brukare och anhöriga kan vara med i arbetsgrupper och projekt som t.ex. nybyggnation av hus för psykiatriverksamhet. Det är viktigt att brukarnas åsikter om rummens utformning, konst, inredning, mm beaktas. Brukarperspektivet kompletterar personalperspektivet och arkitekternas perspektiv och ger viktiga synpunkter.
Fokusgrupper är ett sätt att utvärdera verksamhet som kompletterar enkäter. Brukare och anhöriga kan både utforma och delta i fokusgrupper runt olika viktiga teman. Exempel på teman är värdegrund, bemötande, delaktighet och inflytande, information och tillgänglighet.
Fördelar med brukarinflytande är att verksamheten får del av viktiga kunskaper och erfarenheter. Verksamheten får ny inspiration, och brukarinflytandet underlättar återhämtningsprocessen för brukarna själva.
Bli aktiv och idka brukarinflytande i din vardag och i den verksamhet som du använder dig utav!
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 25 juni 2017
Att ha svårigheter att titta på TV och film är typiskt vid schizofreni.
Det är att kombinera bild och ljud till ett begripligt sammanhang som skapar problemet, men även sämre uppmärksamhet och koncentration. Det har ingenting med intelligens att göra utan drabbar även universitetsutbildade, som kan vara hur intelligenta som helst. Det är främst program med en handling, som är svåra att begripa t.ex teater och shower.
TV-program kan också framkalla hänsyftningsparanoia, som innebär en övertygelse att programmet handlar om en själv ofta på ett illvilligt sätt. Den här typen av problem kan vara kortvariga, men också pågå i år och vara mycket besvärande.
Tankeutsändning innebär att personen tror att dennes tankar utsänds i TV eller radio, så att alla kan ta del av dem. Anses vara ett mycket säkert tecken på schizofreni och är en bisarr vanföreställning.
Trueman show vanföreställningar, har kommit efter filmen Trueman show, innebär att personen filmas i sitt dagliga liv och filmen sänds som underhållning i TV. (vanföreställningar se kapitlet Övervinn din paranoia! för självhjälp).
Att se på vissa typer av TV-program och filmer kan öka paranoia. Ett problem med filmer och TV är ofta att schizofreni porträtteras på ett felaktigt sätt, vilket skapar fördomar hos allmänheten.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 2 oktober 2017
Självskada är högre än normalt vid schizofreni. Vid första psykosen är risken för självskada 18 % före psykosen och 11 % efter behandling. Riskfaktorer är depression, sagda självmordstankar, missbruk, unga, längre obehandlad psykos, tidigare självskador och bättre sjukdomsinsikt. Clozapine/Leponex kan minska självskada med 26 %.
Över 90 % av självmorden är kopplade till psykisk sjukdom. Risken för självmord är 10 % (5-15 %) vid schizofreni (schizoaffektiv lite högre) medan normala risken är 1 %. De första 6-10 åren av sjukdomen inträffar majoriteten av självmorden.
Nyliga självmordstankar, nylig depression och högre utbildning är viktigaste tecknen. Självmordsförsök ökar risken och i 75 % av självmorden har självmordsförsök inträffat innan. Självmord i familjen är också en riskfaktor.
Efter inläggning ökar självmordsrisken i 6 månader eller längre, vilket tros bero på depression efter psykosen och de som begår självmord har ofta varit inlagda i genomsnitt 8 gånger. Negativa livshändelser kan inverka, som dödsfall hos anhöriga, men inte lika mycket som andra självmord. Vintern och våren verkar vara årstider med större risk.
Missbruk verkar orsaka merparten av självmorden, men också hallucinationer, vanföreställningar och depression kan vara orsak. Av de som begår självmord kan det vara 7 gånger vanligare med medicinavbrott och 60-75 % är män. Även förändringar i medicinering kan öka risken.
För att minska risken för självmord är det inte bara viktigt med antipsykotika utan också antidepressiva och ångestdämpande för att minska depression och ångest. Att försöka minska medicinavbrotten är viktigt och depåinjektioner kan vara ett alternativ.
Clozapine/Leponex har bäst effekt mot självmordstankar och minskar självmord men även höga doser antipsykotika. Det har den bästa bevisade effekten mot depression av antipsykotika. Litium ger 10 % skydd mot självmord vid bipolär, men vid schizofreni är inte effekten bevisad ännu. SSRI-antidepressiva, som tillägg till antipsykotika kan minska självmordstankar och minskar dödligheten med 40 %. Antipsykotika minskar dödligheten med 15 %.
Läs mer: Lässvårigheter