Sök efter symptom

Ett problem idag är att många nyinsjuknade är för pessimistiska om sin framtid. De förlorar direkt hoppet och tror att livet är slut, men det är helt fel. Forskning stöder också att hopp och självbestämmande är viktiga faktorer, som bidrar till återhämtning från schizofreni. Att inge hopp har heller inte varit vårdens starka sida, vilket nog bidragit till hopplösheten. Det beror nog delvis på att vården mest har kontakt med de inlagda och svårast sjuka, medan de som återhämtat sig blir sällan inlagda och glöms bort. Nu skall nyinsjuknade få kontakt med psykolog, vilket kan vara bra för de ger sken av att kunna göra sina patienter friska och inger därmed hopp. 

En jag känner fick schizofreni och psykiatern sa till honom och föräldrarna att det är strukturer i hjärnan, som hamnat fel, men det kan gå att rätta till. Märkligt nog slutfördes studierna och han arbetar sedan 17 år, som konsult i industrin och har hög lön drygt 40 000 kr/mån. Han använder fortfarande Clozapine.

Så det finns hopp! 

  • En med schizofrenilik sjukdom är per år bara inlagd 6 dagar och har 1,4 läkarbesök, men träffar sjuksköterska 19 gånger. 2 % av tiden idag är hos psykiatrin, medan på mentalsjukhusens tid var siffran 100 % dvs 50 gånger friskare idag
  • Sjukdomen är värst de första åren, men redan efter 6 år har vissa symptom minskat med 75 % och de flesta blir alltså förbättrade ganska snart. 

  • Trenden är att de med schizofreni blir alltmer friska med tiden för det märks vid utprovning av nya antipsykotika jämfört med 60 år tillbaka. Placeboeffekten ökar med tiden. 

  • 15 % återhämtar sig relativt snart och efter 32 år är hela 68 % återhämtade. Det utan dagens mycket effektivare vård. 

  • 25 % får bara en psykos i livet och kan därför leva ganska normala liv. Kvinnor och insjuknade efter 40 års åldern har ofta en mildare sjukdom. Ungefär 20 % av de med schizofreni i Sverige använder inte antipsykotika. 

  • Vid 60 års åldern kan antipsykotikadosen sänkas med 80 % hos de flesta. 

  • Konditionsträning verkar idag ge bäst effekt mot kognitiva symptom, som handikappar. 

  • Bättre arbetsrehabilitering kan kanske göra att 30 % arbetar istället för dagens 8 %. 

  • Mer tidig upptäckt och mer intensiv tidig behandling av nyinsjuknade kan göra många friskare. 

  • Nya mediciner mot negativa och kognitiva symptom kan komma, vilket kan minska behovet av hjälp och gruppboende. Även nya antipsykotika kan komma för de som inte får effekt. Mediciner är vårt stora hopp för de introduceras snabbt, medan psykosociala behandling kan ta 20 år att få även om effekten är bevisad. 

  • Schizofreni kan i framtiden gå att upptäcka innan den utbryter och gå att förebygga så färre blir sjuka.

 

Det här var väl mycket bättre än du trodde! 

Men det kan bli ännu bättre siffror för dig för vården kan förbättras med bättre mediciner och behandlingar. Dessa siffror gäller troligen för vården för 10 - 20 år sedan och inte vården som du kan få idag. 

Så visst finns det hopp, även om det ibland verkar helt nattsvart!

Uppdaterad: 25 augusti 2017

Ett gratis arbetshäfte "Lär känna dina röster" för personer, som hör röster är baserat på Marius Romme och Sandra Eschers kliniska erfarenhet och forskning på röster. 

Bra är bl.a röstdagboken och undersökningen av hur personen förklarar orsaken till rösterna. Den psykiatriska sjukdomsmodellen är beskriven.

Manualen ger sedan sin version av fokuserad intervju om rösternas innehåll.  

När det gäller direkta åtgärder mot rösterna är manualen kortfattad och kräver troligen mycket initiativ och kunskap från behandlarens sida.

Tarriers coping-modell och distraktion finns som behandling, men ej KBT.   

Möjligen kan hjälp av psykolog behövas för att kunna använda det. 

Översatt och redigerat till svenska av Nisse Berglund, Varberg. 

Ladda ner arbetshäftet som doc-fil:

http://eslmedmera.se/wwv.doc 

Uppdaterad: 3 september 2018

paranoia

Vanföreställningar behöver inte finnas vid schizofreni och inte heller hallucinationer för andra symptom kan förekomma som tankestörningar, beteendestörningar, talstörningar och humörstörningar. Men de ingår som ett av fem symptom, som kan ge schizofrenidiagnos.

Många lider av förföljelseidéer eller paranoia t.ex. att någon är ute efter att skada en. De kan vara mycket intensiva och långvariga och kan övergå i vanföreställningar. Ibland kan de vara vaga och inte riktigt färdigutvecklade – misstänksam och känner sig hotad, men vet ej av vem. 

Vanföreställningar anses oftast alltid ingå i psykos. De utmärks av fyra saker: felaktiga, egendomliga (idiosynkratiska), ologiska och envist försvarade. 

I princip är det omöjligt att bevisa för personen att vanföreställningen är felaktig och denne kan bli arg om man säger så. Därför säg inte att den är fel, men inte heller att den är rätt. Säg att även om den är verklig för dig så uppfattar många andra det annorlunda, vilket psykologer brukar säga.

Svårigheter för personen att genomskåda vanföreställningen kan bero på överbelastad hjärna och stört tänkande. Ofta kombineras vanföreställningar med misstänksamhet. De behöver inte förekomma hela tiden utan kan poppa upp då och då.

Tre grupper finns:

  1. Inflytande vanföreställningar (kontrollerad utifrån, tankeinsättning, tankeutdragning)

  2. Självbetydelse vanföreställningar (grandiositet, skuld/synd, hänsyftning). Grandiositet kan vara farligt om man tror sig kunna flyga och hoppar ut genom fönstret.

  3. Förföljelse vanföreställningar (vanligast vid schizofreni). Kan vara farliga om man tror sig hotad och handlar i självförsvar.

En bisarr vanföreställning är otrolig och obegriplig samt ej baserad på normal livserfarenhet t.ex tankeinsättning, tankeutdragning, kontrollförluster av kropp eller psyke, eller kropp och handlingar kontrolleras utifrån av en yttre kraft. I DSM IV räckte det med enbart bisarra vanföreställningar för att få schizofrenidiagnos, men ej enligt nya DSM 5.

Vid schizofreni är ofta vanföreställningarna bisarrare än vid vanföreställningssyndrom (paranoid psykos), där ofta personer i omgivningen anklagas och polisanmäls för olika saker, som teoretiskt kan vara sanna t.ex grannen leder ett pedofilnätverk. Efteråt kan det vara mycket jobbigt med de som är arga på en p.g.a polisanmälningarna.

En vanföreställning kan uppstå av en slumpmässig händelse i omgivningen, som får en speciell betydelse av förföljelse. Ofta ges tillfälligheter större betydelse än normalt – en person som hostar kan t.ex vara en signal till SÄPO att nu kommer han.

Exempel på vanföreställningar är förföljelse, spionerande, förgiftning, lurad, inopererade chips eller radiosändare samt att vara en känd person, Hitler eller Jesus. De kan ge ångest, men 25 % av psykoserna är positiva och skapar inte ångest.

Hos vissa kan depression eller mani påverka vanföreställningarna, så att de blir depressiva eller maniska.

Kverulansparanoia är missnöje och misstänksamhet mot samhälle, psykiatrin, sjukvård, rättsväsende mm. Polisanmälningar, överklagande mm kan förekomma och drabbar oftare män än kvinnor.

Hänsyftningsparanoia är att TV, radio, film, musiktexter och händelser i omgivningen egentligen handlar om en själv på ett illvilligt sätt. Kan kanske orsakas av förhöjd självreflektion och för stor fokus på en själv.

Kroppsliga vanföreställningar är att tro sig ha en sjukdom eller kroppsligt fel fastän läkaren friskförklarar en. 

Oro kan kanske vara ett förstadium till paranoia enligt en undersökning från 2015. Att försöka minska ångest med KBT och förbättra sömnen kan kanske minska paranoian. 

På viska.se var det en man som läste mycket om UFO:n. Han blev ombordtagen på ett UFO, som var så skräckfyllt att han efteråt måste lägga in sig. En annan ringde Rymdstyrelsen och frågade vilken satellit han hade i huvudet. De kunde inte svara på det. En tredje gick till polisstationen för ett år sedan och erkände mordet på Olof Palme. Utan frågor fick han direkt skjuts till psyket och vård där en månad.

Själv trodde jag att folk på stan pratade om mig när jag använde antidepressivat Aurorix, som höjer dopamin. Jag tänkte då varje gång så här: Jag känner inte dem, så om de träffas pratar de om saker som handlar om dem själva. Jag hör heller inte att de pratar om mig, så det är bara paranoia. Det hjälpte bra, men jag slutade senare med Aurorix.

Uppdaterad: 22 oktober 2017

grupp

 

Kurser är en viktig del av RSMH, som ger utveckling och aktivering av medlemmarna. Du får träffa andra, får fler bekanta och kanske vänner. Vissa kurser är dock ett sätt att utveckla och förbättra RSMH, psykiatrin och samhället.

Utbildning ger dig ökad självkänsla, som gör dig till en viktigare och dugligare person, så du mår bättre. När du gör något du klarar av och samtidigt utvecklas stärks du, som person.

Kurser som kan finnas i lokalföreningarna är självhjälpsgrupper, hobbies och samhälls- och föreningskunskap..

Självhjälpsgrupper är mest kända vid missbruk med t.ex. Länkarna och Anonyma Alkoholister. Men självhjälpsgrupper finns också inom RSMH för psykiska besvär. Där kan du träffa och utbyta erfarenheter med andra i samma situation och upptäcka att andra har också dina problem.

Genom att öka kunskaperna om din sjukdom och hur den hanteras kan psykossymptom minska liksom psykoser.

Psykiatrin har kurser i Sjukdomshantering och Familjeutbildning, som har bevisad effekt mot psykossymptom och psykoser. Så kunskap kan göra dig friskare.

Hobbies kan vara data, matlagning, keramik, träslöjd och skrivarcirkel m.m.

En studiecirkel måste innehålla minst tre sammankomster, tre deltagare samt nio studietillfällen på 45 minuter var.

Har du aktivitetsersättning borde du kunna få kursavgifter betalda av Försäkringskassan, som aktivering.

Läs mer om olika RSMH kurser här.  

Läs mer hos RSMH.

Underkategorier