Sök efter symptom
Självhjälp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 16 maj 2017
Vissa vanliga personer kan höra röster, men lider inte av dem som vid psykoser. Psykotiska röster är också annorlunda – kommer ofta utifrån och upplevs som verkliga.
RSMH har självhjälpsgrupper och nätverk för rösthörare där röster avdramatiseras, belyses och ger verktyg för att kontrollera dem.
Röster kan tolkas och hanteras på olika sätt. Genom samtal kan t.ex. förklaringar och mönster upptäckas som dämpar oron, välja strategier, organisera, strukturera och behärska rösterna. Erfarenheter visar att dessa metoder är bra för att stödja människor som hör röster.
Följande frågor kan vara bra att börja med:
-
När började du höra röster?
-
Hur många olika röster hör du?
-
Hur ofta hörs de?
-
Vad tror du rösterna representerar?
-
Vad säger de?
-
Vad gör du för att hantera dina röster?
Självhjälpsgrupper har ännu ej bevisad effekt vid svårare psykisk sjukdom. Men effekt är allmänt sett svår att bevisa och särskilt vid lindriga symptom. Självhjälpsgrupper är viktiga för att försöka motverka och kontrollera sina symptom och aktivera sig. Jag blev själv kvitt mina röster via en metod, som jag själv av en slump upptäckte.
Det som kanske missas i självhjälpsgrupper mot röster är att stress och ångest kan utlösa röster. Depression och mani kan göra rösterna deprimerade eller maniska. Vanföreställningar kan ge ångest. Därför kan självhjälpsråd mot ångest, depression, stress och vanföreställningar också krävas för att minska på rösterna. Kanske också andra symptom, som ger ångest och stress.
Då kunskaperna om röster är små inom vården finns litteratur på svenska:
Självhjälpsgrupp för rösthörare
Elisabeth Alphonce (2014) RSMH
Att höra röster
Romme, Maj & Escher, Admac (1998)
FoU-enheten Psykiatri, Västra Stockholms Sjukvårdsområde
Inre röster & vad kan man göra
LisBodil Karlsson, redaktör (1999) RSMH
Här kan du beställa böckerna ovan.
Läs artikeln Livet vände med rösthörargrupp
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 21 oktober 2017
Tandhälsan vid svår psykisk sjukdom är inte så väl känd och inte heller vilka konsekvenser dålig tandhälsa har på den kroppsliga hälsan.
För psykiskt friska har dålig tandhälsa kopplats till hjärt-kärlsjukdom, diabetes och lungsjukdomar.
Dåliga tänder påverkar också tal, ätande och kan ge negativa sociala- och psykologiska effekter, när de upptäcks av andra.
Vid svår psykisk sjukdom är risken att förlora alla tänder 2,8 gånger större än normalt. Fler tänder saknades, var lagade eller hade hål och var 5 stycken (maximalt antal tänder är 32).
Dålig tandhälsan kan bero på rökning, dålig diet med mycket socker och mediciner, som ger muntorrhet. Men även stress, ångest och depression kan ge muntorrhet. Den kan vid måltider ge obehag, sveda och smärta i munnen. Karies (tandröta) är en infektionssjukdom och vid schizofreni finns ofta en ökad mottaglighet för infektioner.
Du har möjlighet att få billigare tandvård, om du har schizofreni.
-
Särskilt tandvårdsstöd ges till de med antipsykotika, som minskar salivbildningen och gör att risken för hål ökar. 600 kr per halvår ges till förebyggande tandvård. Psykiatern ger dig ett intyg, som du visar för tandläkaren eller tandhygienisten, som ger dig rabatt om mindre saliv bildas. Ibland kan rabatten glömmas, så du måste påminna om den.
-
Grönt kort gör att tandvården räknas in i högkostnadsskyddet för vård och blir därför mycket billigare och t.o.m gratis vid frikort för vård.
Det är svårare att få grönt kort, därför att det krävs stort behov av tandvård och minst svår funktionsnedsättning (nedsatt kognitiv förmåga) med svårigheter att klara sig själv. För 10 år sedan var grönt kort mycket lättare att få för idag verkar de flesta psykiatrer känna till bestämmelserna.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 19 september 2017
Stress har en central roll för den kan utlösa schizofreni hos de med ärftlig benägenhet, förvärra psykossymptom och utlösa psykoser. En vanlig orsak till återfall i psykos är oförmåga att klara hög stress. Under världskrigen märktes att vissa soldater under extrem stress i strid fick korta psykoser, som liknade schizofreni.
För 40 år sedan kom stress-sårbarhetsteorin, som lärde att efter sjukdomsutbrottet skall stressfaktorer i omgivningen identifieras och motverkas för att minskad stress skall minska psykossymptom och återfall i psykos.
Dagens teori liknar stress-sårbarhetsteorin men social stress i tonåren ökar dopamin i hjärnan, som rensar bort för mycket nervkontakter och så uppstår schizofreni senare. Stress kan alltså öka dopamin. Kroppen försöker motverka stress genom att frisätta kortisol och ACTH. Kortisol verkar vara förhöjt vid schizofreni och är kopplat till mer symptom.
Lite stress kan vara positivt och öka dina prestationer. Sedan beror det på hur du mår. Känner du dig stark, avslappnad och positiv tål du mer stress än när du är trött, sårbar eller deppad, då kan ringa stress ge problem. Korta perioder av hög stress kan ge små problem om vila sker efteråt. Att helt undvika stress genom att isolera sig och inte aktivera sig är heller inte bra i längden, eftersom isolering kan skapa stress.
Stress kan vara både för mycket och för lite stimulans. Vid stress kan problem finnas med sömn, ätande (för mycket eller för lite), irritation, ilska, ångest, ledsenhet, trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, muskelspänning, ökad andning, förvirring och ointresse även för trevliga aktiviteter.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 4 augusti 2023
Att försöka motverka viktuppgång är bättre än att försöka gå ner i vikt för viktnedgång är svårt, men inte omöjligt. Speciella behandlingsprogram för att motverka viktuppgång med diet och motionsråd finns, som har effekt. Viktuppgång sker när mer kalorier äts än vad som förbrukas. Bästa strategin för att gå ner i vikt är att skära ner lite på mat, dryck, vara mer aktiv för att förbränna mer kalorier och få psykologiskt stöd under tiden. Det ger en långsam, stadig och hälsosam viktnedgång.
Viktuppgången anses särskilt besvärlig för nyare antipsykotika, som Clozapine, Zyprexa/Olanzapin/Zypadhera och Serdolect, men även också Risperdal/Risperidon, Invega/Xeplion samt Seroquel Depot/Quetiapin. Men alla går inte upp i vikt av dessa. Vid schizofreni är viktuppgången för Zyprexa högre vid schizofreni än vid bipolär.
En studie på viktuppgång under 20 år för schizofreni tydde inte på att antipsykotika gav viktuppgång och inte heller att nyare antipsykotika gav mer viktuppgång än gamla antipsykotika. Tidigare har viktuppgången studerats kortare tid 1-2 år, men det finns personer som gått upp 20-50 kg i vikt och sedan gått ner till normalvikt, så dessa resultat kan kanske stämma att viktuppgången kanske är kortvarig.
Minst risk för viktuppgång har Abilify/Aripiprazol, Latuda, Fanapt, Reagila, Zeldox/Ziprasidon och licenspreparatet Solian. Solian har bäst antipsykotisk effekt av dessa och är ett alternativ till Zyprexa/Olanzapin. I Stockholm rekommenderas Abilify och Risperdal i första hand för de har minst påverkan på ämnesomsättningen.
Nyinsjuknade kan ofta klara sig med Abilify, medan de som varit sjuka längre kan behöva starkare effekt, som Zyprexa, eller Risperdal och får därför större risk för viktökning. Risken för viktökning är störst de första månaderna för antipsykotika. Ungdomar har en större risk för viktuppgång jämfört med vuxna och även med Abilify.
Vissa antidepressiva t.ex Mirtazapin, humörstabiliserare t.ex litium och ångestdämpande mediciner t.ex Lyrica kan också ge viktuppgång.