Viska - om schizofreni - Bli friskare, bli Viskare!Portal om psykossjukdomar med nyheter, forum, självtester, nyhetsbrev, självhjälpsbok och länkar. Utmärkelsen God Socialpsykiatri 2008.https://www.viska.se/2024-03-29T06:46:43+01:00Joomla! - Open Source Content ManagementTill minne av professor Leif Lindström2024-03-28T15:12:44+01:002024-03-28T15:12:44+01:00https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/10240-till-minne-av-professor-leif-lindstroemAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2024/03/Leif-image002-300x300.jpg" alt="Leif Lindström" width="320" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Som ung läkare vid forskningskliniken på Ulleråkers sjukhus på 1970-talet såg Leif hur flera patienter med <strong>terapiresistent schizofreni</strong> uppvisade ett anmärkningsvärt gott behandlingsresultat med det då nya antipsykotiska läkemedlet <strong>klozapin</strong>, i vissa fall med helt återställd funktionsförmåga. </p>
<p>När klozapin drogs in 1975 på grund av agranulocytos innebar det därför en katastrof för dessa patienter. </p>
<p>Leif fortsatte dock att behandla med klozapin inom ramen för forskning och han kämpade för att läkemedlet skulle återregistreras, vilket också senare skedde.</p>
<p>Han blev också något av ett orakel när det gällde klinisk klozapinbehandling. <br /></p>
<p>Läs mer i <a href="https://lakartidningen.se/aktuellt/minnesord/2024/03/till-minne-av-leif-lindstrom/" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2024/03/Leif-image002-300x300.jpg" alt="Leif Lindström" width="320" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Som ung läkare vid forskningskliniken på Ulleråkers sjukhus på 1970-talet såg Leif hur flera patienter med <strong>terapiresistent schizofreni</strong> uppvisade ett anmärkningsvärt gott behandlingsresultat med det då nya antipsykotiska läkemedlet <strong>klozapin</strong>, i vissa fall med helt återställd funktionsförmåga. </p>
<p>När klozapin drogs in 1975 på grund av agranulocytos innebar det därför en katastrof för dessa patienter. </p>
<p>Leif fortsatte dock att behandla med klozapin inom ramen för forskning och han kämpade för att läkemedlet skulle återregistreras, vilket också senare skedde.</p>
<p>Han blev också något av ett orakel när det gällde klinisk klozapinbehandling. <br /></p>
<p>Läs mer i <a href="https://lakartidningen.se/aktuellt/minnesord/2024/03/till-minne-av-leif-lindstrom/" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.</p></div>Ketamin är i rampljuset tack vare Elon Musk - men är det rätt behandling för depression?2024-03-28T14:25:03+01:002024-03-28T14:25:03+01:00https://www.viska.se/behandlingar/lakemedel/10239-ketaminar-i-rampljuset-tack-vare-elon-musk-menar-det-raett-behandling-foer-depressionAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Spravato-webb-480x300.jpg" alt="Spravato webb 480x300" width="320" height="200" style="float: right;" /></p>
<p>Ketamin ges till personer med <span style="background-color: #ffff00;">svår depression</span> som redan har provat standardbehandlingar men fått liten eller ingen effekt av dem. <br /></p>
<p>"Vi ser att cirka 50–60 % av människorna har ett mycket kliniskt meningsfullt svar", säger Joshua Rosenblat, psykiater och kliniker-forskare vid Toronto Western Hospital, Kanada.</p>
<p>I början kallades ketamin för flytande ECT.</p>
<p>Dess fördelar verkar komma från att utlösa det som psykiatriker kallar <span style="background-color: #ffff00;">ett dissociativt tillstånd</span>.<br /> <br /> De som får det "kan känna sig avlägsnade från sin kropp, känna att de är i ett drömlikt tillstånd eller som att de flyter", säger Rosenblat.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-024-00852-9" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Spravato-webb-480x300.jpg" alt="Spravato webb 480x300" width="320" height="200" style="float: right;" /></p>
<p>Ketamin ges till personer med <span style="background-color: #ffff00;">svår depression</span> som redan har provat standardbehandlingar men fått liten eller ingen effekt av dem. <br /></p>
<p>"Vi ser att cirka 50–60 % av människorna har ett mycket kliniskt meningsfullt svar", säger Joshua Rosenblat, psykiater och kliniker-forskare vid Toronto Western Hospital, Kanada.</p>
<p>I början kallades ketamin för flytande ECT.</p>
<p>Dess fördelar verkar komma från att utlösa det som psykiatriker kallar <span style="background-color: #ffff00;">ett dissociativt tillstånd</span>.<br /> <br /> De som får det "kan känna sig avlägsnade från sin kropp, känna att de är i ett drömlikt tillstånd eller som att de flyter", säger Rosenblat.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-024-00852-9" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>.</p></div>Stödlinje mot psykisk ohälsa kan starta i höst2024-03-27T16:35:14+01:002024-03-27T16:35:14+01:00https://www.viska.se/sjalvhjalp/sjalvhjalpsnyheter/10238-stoedlinje-mot-psykisk-ohaelsa-kan-starta-i-hoestAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/dagens-medicin_d9cDzi.jpg" alt="dagens medicin " width="320" height="88" /></p>
<p>En nationell stödlinje dit personer med psykisk ohälsa kan ringa dygnet runt alla dagar i veckan ska vara igång redan till hösten.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/psykiatri/stodlinje-mot-psykisk-ohalsa-kan-starta-i-host/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Medicin</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/dagens-medicin_d9cDzi.jpg" alt="dagens medicin " width="320" height="88" /></p>
<p>En nationell stödlinje dit personer med psykisk ohälsa kan ringa dygnet runt alla dagar i veckan ska vara igång redan till hösten.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/psykiatri/stodlinje-mot-psykisk-ohalsa-kan-starta-i-host/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Medicin</a>.</p></div>Överläkarens reaktion: känner sorg och smärta2024-03-14T14:53:44+01:002024-03-14T14:53:44+01:00https://www.viska.se/nyheter1/12-kritik/10205-oeverlaekarens-reaktion-kaenner-sorg-och-smaertaAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Svenska_Dagbladet_wordmark.svg/320px-Svenska_Dagbladet_wordmark.svg.png" alt="Svd" width="310" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Larmen om <span style="background-color: #ffff00;">övergrepp i psykiatrin</span> fångas inte upp på avdelningarna.</p>
<p>En orsak är vårdens administrativa börda.</p>
<p>Det säger Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri.</p>
<p>Hon kräver nu att politiker avsätter resurser. "Systemet har inte varit tillräckligt säkert."</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.svd.se/a/9zPRjl/overlakaren-kanner-sorg-och-smarta" target="_blank" rel="noopener">Svenska Dagbladet</a>.</p>
<p><span style="background-color: #ffff00;">Uttalande om sexuella övergrepp inom psykiatrin</span> från <a href="https://nsph.se/2024/03/26/uttalande-om-sexuella-overgrepp-inom-psykiatrin/" target="_blank" rel="noopener">NSPH</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Svenska_Dagbladet_wordmark.svg/320px-Svenska_Dagbladet_wordmark.svg.png" alt="Svd" width="310" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Larmen om <span style="background-color: #ffff00;">övergrepp i psykiatrin</span> fångas inte upp på avdelningarna.</p>
<p>En orsak är vårdens administrativa börda.</p>
<p>Det säger Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri.</p>
<p>Hon kräver nu att politiker avsätter resurser. "Systemet har inte varit tillräckligt säkert."</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.svd.se/a/9zPRjl/overlakaren-kanner-sorg-och-smarta" target="_blank" rel="noopener">Svenska Dagbladet</a>.</p>
<p><span style="background-color: #ffff00;">Uttalande om sexuella övergrepp inom psykiatrin</span> från <a href="https://nsph.se/2024/03/26/uttalande-om-sexuella-overgrepp-inom-psykiatrin/" target="_blank" rel="noopener">NSPH</a>.</p></div>Akutpsykiatri i hemmet: Färre inläggningar och minskat behov av tvång2024-03-27T12:19:44+01:002024-03-27T12:19:44+01:00https://www.viska.se/nyheter1/19-varden/10237-akutpsykiatri-i-hemmet-faerre-inlaeggningar-och-minskat-behov-av-tvangAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://smakapavastmanland.se/wp-content/uploads/2022/01/vasteras-tidning-logo.png" alt="Västerås Tidning" width="320" /></p>
<p>Psykiatripersonal som åker hem till personer med psykisk ohälsa – eller följer med på ambulansutryckning i de mest akuta fallen.</p>
<p>Så kommer Mobilt akutpsykiatriskt team, MAP, som nu startat sin verksamhet i Västmanland, att arbeta.</p>
<p>Målet är <span style="background-color: #ffff00;">färre inläggningar och minskat behov av tvångsvård</span>.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://smakapavastmanland.se/wp-content/uploads/2022/01/vasteras-tidning-logo.png" target="_blank" rel="noopener">Västerås Tidning</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://smakapavastmanland.se/wp-content/uploads/2022/01/vasteras-tidning-logo.png" alt="Västerås Tidning" width="320" /></p>
<p>Psykiatripersonal som åker hem till personer med psykisk ohälsa – eller följer med på ambulansutryckning i de mest akuta fallen.</p>
<p>Så kommer Mobilt akutpsykiatriskt team, MAP, som nu startat sin verksamhet i Västmanland, att arbeta.</p>
<p>Målet är <span style="background-color: #ffff00;">färre inläggningar och minskat behov av tvångsvård</span>.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://smakapavastmanland.se/wp-content/uploads/2022/01/vasteras-tidning-logo.png" target="_blank" rel="noopener">Västerås Tidning</a>.</p></div>Bästa motionen vid schizofreni är yoga och aerob träning2024-03-27T08:26:57+01:002024-03-27T08:26:57+01:00https://www.viska.se/sjalvhjalp/sjalvhjalpsnyheter/10236-baesta-motionen-vid-schizofreniar-yoga-och-aerob-traeningAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Nature-min.png" alt="Nature min" width="320" height="140" /></p>
<p>En litteraturstudie undersökte effekterna av 8 typer av fysiska övningar på behandling av positiva symtom, negativa symtom, allmän psykopatologi och totalpoängen i symptomskalan PANSS vid schizofreni.</p>
<p>Totalt analyserades 25 studier inklusive 1441 deltagare. Resultaten visade att styrketräning verkar vara effektivt för att förbättra positiva symtom, medan yoga var mer effektivt för negativa symtom.</p>
<p>Lågintensiv aerob träning var optimal för allmän psykopatologi och yoga var effektivt för att förbättra PANSS totalpoäng.</p>
<p>Studien drog slutsatsen att <span style="background-color: #ffff00;">yoga och aerob träning visade överlägsen effekt</span>, men effekten av träning på patienter med schizofreni påverkas också av individuella faktorer och hur mycket man tränar.</p>
<p>Därför vid val av träning skall hänsyn tas till faktorer som intressen, hobbyer och fysiska förmågor avgörande för att välja rätt.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-024-57081-3" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/Nature-min.png" alt="Nature min" width="320" height="140" /></p>
<p>En litteraturstudie undersökte effekterna av 8 typer av fysiska övningar på behandling av positiva symtom, negativa symtom, allmän psykopatologi och totalpoängen i symptomskalan PANSS vid schizofreni.</p>
<p>Totalt analyserades 25 studier inklusive 1441 deltagare. Resultaten visade att styrketräning verkar vara effektivt för att förbättra positiva symtom, medan yoga var mer effektivt för negativa symtom.</p>
<p>Lågintensiv aerob träning var optimal för allmän psykopatologi och yoga var effektivt för att förbättra PANSS totalpoäng.</p>
<p>Studien drog slutsatsen att <span style="background-color: #ffff00;">yoga och aerob träning visade överlägsen effekt</span>, men effekten av träning på patienter med schizofreni påverkas också av individuella faktorer och hur mycket man tränar.</p>
<p>Därför vid val av träning skall hänsyn tas till faktorer som intressen, hobbyer och fysiska förmågor avgörande för att välja rätt.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-024-57081-3" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>.</p></div>Neuropsykoimmunologi – Sophie Erhardts forskargrupp2024-03-14T14:43:26+01:002024-03-14T14:43:26+01:00https://www.viska.se/nyheter1/4-nya-roen/10204-neuropsykoimmunologi-sophie-erhardts-forskargruppAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://ki.se/sites/kise/files/styles/fullsize_colour_no_crop/public/qbank/Engberg_Erhardt_group_image_custom20240313140423.jpg.webp?itok=gdL0ECDa" alt="Sophia Erhard" width="310" style="margin-bottom: 10px;" /></p>
<p>Forskningen i vår grupp baseras på vår upptäckt att <span style="background-color: #ffff00;">hjärnans immunförsvar är aktiverat</span> vid psykiatriska sjukdomar.</p>
<p>Vi vill förstå hur neuropsykoimmunologiska mekanismer medverkar i patofysiologin vid schizofreni, bipolär sjukdom och depression.</p>
<p>Vår hypotes är att gliotransmittorer, det vill säga ämnen som frisätts från gliaceller - till exempel <span style="background-color: #ffff00;">kynurensyra och cytokiner</span> (immunsystemets signalsubstanser) - medverkar i patofysiologin, och att reglerfunktioner som normalt kontrollerar syntes och frisättning av dessa gliotransmittorer är satta ur spel vid psykisk sjukdom.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://ki.se/forskning/grupper/neuropsykoimmunologi-sophie-erhardts-forskargrupp" target="_blank" rel="noopener">Karolinska Institutet</a>.</p>
<p>Kinesiska forskare har skrivit en översiktartikel om <span style="background-color: #ffff00;">inflammation i hjärnan vid psykos</span> och de förslår att schizofreni är som äldre med mer inflammation men börjar tidigt i livet och senare ger schizofreni (förtida äldreinflammation). Läs i <a href="https://www.nature.com/articles/s41380-024-02539-z" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://ki.se/sites/kise/files/styles/fullsize_colour_no_crop/public/qbank/Engberg_Erhardt_group_image_custom20240313140423.jpg.webp?itok=gdL0ECDa" alt="Sophia Erhard" width="310" style="margin-bottom: 10px;" /></p>
<p>Forskningen i vår grupp baseras på vår upptäckt att <span style="background-color: #ffff00;">hjärnans immunförsvar är aktiverat</span> vid psykiatriska sjukdomar.</p>
<p>Vi vill förstå hur neuropsykoimmunologiska mekanismer medverkar i patofysiologin vid schizofreni, bipolär sjukdom och depression.</p>
<p>Vår hypotes är att gliotransmittorer, det vill säga ämnen som frisätts från gliaceller - till exempel <span style="background-color: #ffff00;">kynurensyra och cytokiner</span> (immunsystemets signalsubstanser) - medverkar i patofysiologin, och att reglerfunktioner som normalt kontrollerar syntes och frisättning av dessa gliotransmittorer är satta ur spel vid psykisk sjukdom.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://ki.se/forskning/grupper/neuropsykoimmunologi-sophie-erhardts-forskargrupp" target="_blank" rel="noopener">Karolinska Institutet</a>.</p>
<p>Kinesiska forskare har skrivit en översiktartikel om <span style="background-color: #ffff00;">inflammation i hjärnan vid psykos</span> och de förslår att schizofreni är som äldre med mer inflammation men börjar tidigt i livet och senare ger schizofreni (förtida äldreinflammation). Läs i <a href="https://www.nature.com/articles/s41380-024-02539-z" target="_blank" rel="noopener">Nature</a>.</p></div>Nättidning ordnar paneldebatt om Försäkringskassan 2024-03-26T18:30:42+01:002024-03-26T18:30:42+01:00https://www.viska.se/nyheter1/18-arbete/10235-naettidning-ordnar-paneldebatt-om-foersaekringskassanAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://voxvigor.se/wp-content/uploads/2024/02/Nylansering-hemsida-1024x621.png" alt="Vox vigor" width="320" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p><span style="background-color: #ffff00;">Fredagen den 12 april klockan 13.30–16</span> anordnar nättidningen <strong>Vox Vigor</strong> ett evenemang med nylansering av hemsidan.</p>
<p>Det blir musik, filmvisning och ett panelsamtal om att arbeta ideellt och uppbära sjukersättning.</p>
<p>Vox Vigor har i flera artiklar lyft frågan. Att engagera sig ideellt kan vara ett sätt att återhämta sig från psykisk ohälsa och så småningom komma tillbaka till arbetslivet.</p>
<p>Enligt Försäkringskassans regler får personer med sjukersättning idag bara engagera sig fem timmar i veckan, och många upplever att de blir jagade och ifrågasatta av Försäkringskassan.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://rsmh.se/nattidning-ordnar-paneldebatt-om-forsakringskassan/" target="_blank" rel="noopener">RSMH</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://voxvigor.se/wp-content/uploads/2024/02/Nylansering-hemsida-1024x621.png" alt="Vox vigor" width="320" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p><span style="background-color: #ffff00;">Fredagen den 12 april klockan 13.30–16</span> anordnar nättidningen <strong>Vox Vigor</strong> ett evenemang med nylansering av hemsidan.</p>
<p>Det blir musik, filmvisning och ett panelsamtal om att arbeta ideellt och uppbära sjukersättning.</p>
<p>Vox Vigor har i flera artiklar lyft frågan. Att engagera sig ideellt kan vara ett sätt att återhämta sig från psykisk ohälsa och så småningom komma tillbaka till arbetslivet.</p>
<p>Enligt Försäkringskassans regler får personer med sjukersättning idag bara engagera sig fem timmar i veckan, och många upplever att de blir jagade och ifrågasatta av Försäkringskassan.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://rsmh.se/nattidning-ordnar-paneldebatt-om-forsakringskassan/" target="_blank" rel="noopener">RSMH</a>.</p></div>Quetiapin/lamotrigin möjligen kopplade till järnbristanemi2024-03-26T12:31:47+01:002024-03-26T12:31:47+01:00https://www.viska.se/nyheter1/2-biverkningar/10234-quetiapin-lamotrigin-moejligen-kopplade-tilljaernbristanemiAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/lc3a4kartidningen-logo.png" alt="Läkartidningen logo" width="320" height="54" /></p>
<p>En patient utvecklade en uttalad<span style="background-color: #ffff00;"> järnbristanemi under flera års behand­ling med quetiapin</span>.</p>
<p>Hemoglobin och ferritin normaliserades efter utsättning.</p>
<p>Patienten påbörjade därefter behandling med lamotrigin och utvecklade då på nytt anemi med låga ferritinnivåer.</p>
<p><strong> Visst stöd</strong> finns för att behandling med quetiapin och lamotrigin kan kopplas till järnbristanemi.</p>
<p>Litteraturen är dock begränsad, och något orsakssamband kan inte säkert fastställas.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/lakemedelsfragan/2024/03/kvetiapin-lamotrigin-mojligen-kopplade-till-jarnbristanemi/" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/lc3a4kartidningen-logo.png" alt="Läkartidningen logo" width="320" height="54" /></p>
<p>En patient utvecklade en uttalad<span style="background-color: #ffff00;"> järnbristanemi under flera års behand­ling med quetiapin</span>.</p>
<p>Hemoglobin och ferritin normaliserades efter utsättning.</p>
<p>Patienten påbörjade därefter behandling med lamotrigin och utvecklade då på nytt anemi med låga ferritinnivåer.</p>
<p><strong> Visst stöd</strong> finns för att behandling med quetiapin och lamotrigin kan kopplas till järnbristanemi.</p>
<p>Litteraturen är dock begränsad, och något orsakssamband kan inte säkert fastställas.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/lakemedelsfragan/2024/03/kvetiapin-lamotrigin-mojligen-kopplade-till-jarnbristanemi/" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.</p></div>Vi hade inga verktyg för att prata känslor2024-03-25T13:57:23+01:002024-03-25T13:57:23+01:00https://www.viska.se/nyheter1/18-arbete/10233-vi-hade-inga-verktyg-foer-att-prata-kaenslorAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://www.tidningenrevansch.se/wp-content/uploads/2024/03/rev_2401_omslag_low-225x300.jpg" alt="Revansch" width="320" class="center" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>När familjen ringer 17-åriga Martin Bengtsson som inlett en proffskarriär i Italien säger han att allt är bra, även om det inte stämmer.</p>
<p>Efter en <strong>psykisk krasch</strong> i unga år tar livet nya vändningar.</p>
<p>Idag är Martin fortsatt kritisk till hur barn tränas inom fotbollen, och hur lite fokus som ligger på måendet.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.tidningenrevansch.se/vi-hade-inga-verktyg-for-att-prata-kanslor/" target="_blank" rel="noopener">Revansch</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://www.tidningenrevansch.se/wp-content/uploads/2024/03/rev_2401_omslag_low-225x300.jpg" alt="Revansch" width="320" class="center" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>När familjen ringer 17-åriga Martin Bengtsson som inlett en proffskarriär i Italien säger han att allt är bra, även om det inte stämmer.</p>
<p>Efter en <strong>psykisk krasch</strong> i unga år tar livet nya vändningar.</p>
<p>Idag är Martin fortsatt kritisk till hur barn tränas inom fotbollen, och hur lite fokus som ligger på måendet.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.tidningenrevansch.se/vi-hade-inga-verktyg-for-att-prata-kanslor/" target="_blank" rel="noopener">Revansch</a>.</p></div>Åka karusell med förbundna ögon 2024-03-25T12:25:48+01:002024-03-25T12:25:48+01:00https://www.viska.se/nyheter1/347-anhoeriga/10232-aka-karusell-med-foerbundnaogonAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/lindha.jpeg" alt="lindha" width="320" height="187" class="center" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Att vara nära anhörig till en person som har psykisk ohälsa är utmanande, särskilt för någon som har ett kontrollbehov.</p>
<p><strong>Lindha Holmqvist</strong> beskriver det som att det är som att åka karusell med förbundna ögon.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://rsmhbloggen.se/2024/03/25/aka-karusell-med-forbundna-ogon/" target="_blank" rel="noopener">RSMH-bloggen</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://www.viska.se/images/Nyheter/lindha.jpeg" alt="lindha" width="320" height="187" class="center" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Att vara nära anhörig till en person som har psykisk ohälsa är utmanande, särskilt för någon som har ett kontrollbehov.</p>
<p><strong>Lindha Holmqvist</strong> beskriver det som att det är som att åka karusell med förbundna ögon.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://rsmhbloggen.se/2024/03/25/aka-karusell-med-forbundna-ogon/" target="_blank" rel="noopener">RSMH-bloggen</a>.</p></div>Vad är ett liv värt att leva?2024-03-25T12:18:59+01:002024-03-25T12:18:59+01:00https://www.viska.se/nyheter1/350-bocker/10231-vadar-ett-liv-vaert-att-levaAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2024/03/Ett-liv_webb-203x300.jpg" alt="Ett liv värt att leva" width="320" class="center" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>När får man ta livet av sig? undrar <strong>psykiatriprofessorn Christian Rück</strong> i boken <strong>Ett liv värt att leva</strong>.</p>
<p>Hur kommer det sig till exempel att assisterat självmord i många länder är accepterat och rentav ses som ett värdigt sätt att dö men att suicid inte gör det?</p>
<p>Är det bara för att man anser att den som tar sitt eget liv lider av en botbar sjukdom?</p>
<p>Vems är felet när någon suiciderar?</p>
<p>Läs mer i <a href="https://lakartidningen.se/aktuellt/recensioner/2024/03/vad-ar-ett-liv-vart-att-leva/" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2024/03/Ett-liv_webb-203x300.jpg" alt="Ett liv värt att leva" width="320" class="center" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>När får man ta livet av sig? undrar <strong>psykiatriprofessorn Christian Rück</strong> i boken <strong>Ett liv värt att leva</strong>.</p>
<p>Hur kommer det sig till exempel att assisterat självmord i många länder är accepterat och rentav ses som ett värdigt sätt att dö men att suicid inte gör det?</p>
<p>Är det bara för att man anser att den som tar sitt eget liv lider av en botbar sjukdom?</p>
<p>Vems är felet när någon suiciderar?</p>
<p>Läs mer i <a href="https://lakartidningen.se/aktuellt/recensioner/2024/03/vad-ar-ett-liv-vart-att-leva/" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.</p></div>Ansikten kan verka "demoniska" för personer med sällsynt diagnos2024-03-24T09:33:50+01:002024-03-24T09:33:50+01:00https://www.viska.se/nyheter1/16-diagnostik/10230-ansikten-kan-verka-demoniska-foer-personer-med-saellsynt-diagnosAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://cdnph.upi.com/svc/sv/i/9181711112407/2024/1/17111138503390/Faces-may-appear-demonic-to-people-with-rare-condition.jpg" alt="PMO" width="320" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Vissa personer som diagnostiserats med schizofreni kan istället lida av ett sällsynt syntillstånd som kan få andra människors ansikten att verka "demoniska", hävdar en ny studie.<br /> <br /> Tillståndet, som kallas <strong>prosopometamorfopsi (PMO)</strong>, kan göra att andras ansiktsdrag verkar fruktansvärda - hängande, större, mindre, ur position eller sträckt ut på ett störande sätt.</p>
<p>Lyckligtvis varar de flesta fall bara några dagar eller veckor, men vissa fall varar förvrängningar i ansikten i flera år.</p>
<p>Tillståndet är <strong>ganska sällsynt</strong> med endast cirka 80 fallrapporter som någonsin publicerats om personer som lider av PMO.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.upi.com/Health_News/2024/03/22/rare-condition/9181711112407/" target="_blank" rel="noopener">UPI</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://cdnph.upi.com/svc/sv/i/9181711112407/2024/1/17111138503390/Faces-may-appear-demonic-to-people-with-rare-condition.jpg" alt="PMO" width="320" style="margin-bottom: 10px; float: right;" /></p>
<p>Vissa personer som diagnostiserats med schizofreni kan istället lida av ett sällsynt syntillstånd som kan få andra människors ansikten att verka "demoniska", hävdar en ny studie.<br /> <br /> Tillståndet, som kallas <strong>prosopometamorfopsi (PMO)</strong>, kan göra att andras ansiktsdrag verkar fruktansvärda - hängande, större, mindre, ur position eller sträckt ut på ett störande sätt.</p>
<p>Lyckligtvis varar de flesta fall bara några dagar eller veckor, men vissa fall varar förvrängningar i ansikten i flera år.</p>
<p>Tillståndet är <strong>ganska sällsynt</strong> med endast cirka 80 fallrapporter som någonsin publicerats om personer som lider av PMO.</p>
<p>Läs mer hos <a href="https://www.upi.com/Health_News/2024/03/22/rare-condition/9181711112407/" target="_blank" rel="noopener">UPI</a>.</p></div>Silvano Arietis visdom, pionjär inom schizofreni2024-03-23T10:28:47+01:002024-03-23T10:28:47+01:00https://www.viska.se/nyheter1/11-beteendeterapi/10229-silvano-arietis-visdom-pionjaer-inom-schizofreniAdministrator<div class="feed-description"><p><img src="https://cdn.psychologytoday.com/sites/default/files/styles/article-inline-half-caption/public/field_blog_entry_images/2018-08/silvanoarieti.jpg" alt="Silvano Arieti" width="310" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 5px; float: right;" /></p>
<p>Silvano Arietis bok <strong>Interpretation of Schizophrenia</strong> belönades med 1975 års U.S. National Book Award i kategorin Vetenskap.</p>
<p>Mer än 40 år senare är det fortfarande det viktigaste bidraget till den psykologiska förståelsen av schizofreni sedan Kraepelin och Bleuler.</p>
<p>Samtida psykiatriker och psykoterapeuter skulle göra klokt i att granska Arietis enorma bidrag till området.</p>
<p>Trots sitt livslånga engagemang för psykoterapi av schizofreni, nedvärderade Arieti aldrig vikten av biologisk forskning, och han undvek inte heller behandling med psykofarmaka.</p>
<p>I sin briljans insåg Arieti att det biologiska och det psykodynamiska inte är konkurrerande sanningar utan snarare kompletterar varandra.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://www.psychologytoday.com/us/blog/from-freud-to-fluoxetine/201808/the-wisdom-of-silvano-arieti-pioneer-in-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener">Psychology Today</a>.</p>
<p>Ett sammandrag av hans bok finns hos <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Interpretation_of_Schizophrenia" target="_blank" rel="noopener">Wikipedia</a>.</p></div><div class="feed-description"><p><img src="https://cdn.psychologytoday.com/sites/default/files/styles/article-inline-half-caption/public/field_blog_entry_images/2018-08/silvanoarieti.jpg" alt="Silvano Arieti" width="310" style="margin-bottom: 10px; margin-left: 5px; float: right;" /></p>
<p>Silvano Arietis bok <strong>Interpretation of Schizophrenia</strong> belönades med 1975 års U.S. National Book Award i kategorin Vetenskap.</p>
<p>Mer än 40 år senare är det fortfarande det viktigaste bidraget till den psykologiska förståelsen av schizofreni sedan Kraepelin och Bleuler.</p>
<p>Samtida psykiatriker och psykoterapeuter skulle göra klokt i att granska Arietis enorma bidrag till området.</p>
<p>Trots sitt livslånga engagemang för psykoterapi av schizofreni, nedvärderade Arieti aldrig vikten av biologisk forskning, och han undvek inte heller behandling med psykofarmaka.</p>
<p>I sin briljans insåg Arieti att det biologiska och det psykodynamiska inte är konkurrerande sanningar utan snarare kompletterar varandra.</p>
<p>Läs mer i <a href="https://www.psychologytoday.com/us/blog/from-freud-to-fluoxetine/201808/the-wisdom-of-silvano-arieti-pioneer-in-schizophrenia" target="_blank" rel="noopener">Psychology Today</a>.</p>
<p>Ett sammandrag av hans bok finns hos <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Interpretation_of_Schizophrenia" target="_blank" rel="noopener">Wikipedia</a>.</p></div>