En nationell stödlinje dit personer med psykisk ohälsa kan ringa dygnet runt alla dagar i veckan ska vara igång redan till hösten.
Läs mer hos Dagens Medicin.
Larmen om övergrepp i psykiatrin fångas inte upp på avdelningarna.
En orsak är vårdens administrativa börda.
Det säger Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri.
Hon kräver nu att politiker avsätter resurser. "Systemet har inte varit tillräckligt säkert."
Läs mer hos Svenska Dagbladet.
Uttalande om sexuella övergrepp inom psykiatrin från NSPH.
Psykiatripersonal som åker hem till personer med psykisk ohälsa – eller följer med på ambulansutryckning i de mest akuta fallen.
Så kommer Mobilt akutpsykiatriskt team, MAP, som nu startat sin verksamhet i Västmanland, att arbeta.
Målet är färre inläggningar och minskat behov av tvångsvård.
Läs mer hos Västerås Tidning.
En litteraturstudie undersökte effekterna av 8 typer av fysiska övningar på behandling av positiva symtom, negativa symtom, allmän psykopatologi och totalpoängen i symptomskalan PANSS vid schizofreni.
Totalt analyserades 25 studier inklusive 1441 deltagare. Resultaten visade att styrketräning verkar vara effektivt för att förbättra positiva symtom, medan yoga var mer effektivt för negativa symtom.
Lågintensiv aerob träning var optimal för allmän psykopatologi och yoga var effektivt för att förbättra PANSS totalpoäng.
Studien drog slutsatsen att yoga och aerob träning visade överlägsen effekt, men effekten av träning på patienter med schizofreni påverkas också av individuella faktorer och hur mycket man tränar.
Därför vid val av träning skall hänsyn tas till faktorer som intressen, hobbyer och fysiska förmågor avgörande för att välja rätt.
Läs mer i Nature.
Forskningen i vår grupp baseras på vår upptäckt att hjärnans immunförsvar är aktiverat vid psykiatriska sjukdomar.
Vi vill förstå hur neuropsykoimmunologiska mekanismer medverkar i patofysiologin vid schizofreni, bipolär sjukdom och depression.
Vår hypotes är att gliotransmittorer, det vill säga ämnen som frisätts från gliaceller - till exempel kynurensyra och cytokiner (immunsystemets signalsubstanser) - medverkar i patofysiologin, och att reglerfunktioner som normalt kontrollerar syntes och frisättning av dessa gliotransmittorer är satta ur spel vid psykisk sjukdom.
Läs mer hos Karolinska Institutet.
Kinesiska forskare har skrivit en översiktartikel om inflammation i hjärnan vid psykos och de förslår att schizofreni är som äldre med mer inflammation men börjar tidigt i livet och senare ger schizofreni (förtida äldreinflammation). Läs i Nature.
En patient utvecklade en uttalad järnbristanemi under flera års behandling med quetiapin.
Hemoglobin och ferritin normaliserades efter utsättning.
Patienten påbörjade därefter behandling med lamotrigin och utvecklade då på nytt anemi med låga ferritinnivåer.
Visst stöd finns för att behandling med quetiapin och lamotrigin kan kopplas till järnbristanemi.
Litteraturen är dock begränsad, och något orsakssamband kan inte säkert fastställas.
Läs mer i Läkartidningen.
När familjen ringer 17-åriga Martin Bengtsson som inlett en proffskarriär i Italien säger han att allt är bra, även om det inte stämmer.
Efter en psykisk krasch i unga år tar livet nya vändningar.
Idag är Martin fortsatt kritisk till hur barn tränas inom fotbollen, och hur lite fokus som ligger på måendet.
Läs mer hos Revansch.
Att vara nära anhörig till en person som har psykisk ohälsa är utmanande, särskilt för någon som har ett kontrollbehov.
Lindha Holmqvist beskriver det som att det är som att åka karusell med förbundna ögon.
Läs mer i RSMH-bloggen.
När får man ta livet av sig? undrar psykiatriprofessorn Christian Rück i boken Ett liv värt att leva.
Hur kommer det sig till exempel att assisterat självmord i många länder är accepterat och rentav ses som ett värdigt sätt att dö men att suicid inte gör det?
Är det bara för att man anser att den som tar sitt eget liv lider av en botbar sjukdom?
Vems är felet när någon suiciderar?
Läs mer i Läkartidningen.
Vissa personer som diagnostiserats med schizofreni kan istället lida av ett sällsynt syntillstånd som kan få andra människors ansikten att verka "demoniska", hävdar en ny studie.
Tillståndet, som kallas prosopometamorfopsi (PMO), kan göra att andras ansiktsdrag verkar fruktansvärda - hängande, större, mindre, ur position eller sträckt ut på ett störande sätt.
Lyckligtvis varar de flesta fall bara några dagar eller veckor, men vissa fall varar förvrängningar i ansikten i flera år.
Tillståndet är ganska sällsynt med endast cirka 80 fallrapporter som någonsin publicerats om personer som lider av PMO.
Läs mer hos UPI.
Sida 5 av 437