Läkemedelsverket har kommit med skriften Läkemedelsbehandling vid schizofreni - behandlingsrekommendation.

Du kan läsa den som pdf-fil här och den är på 13 sidor.

Mycket läsvärd men innehåller samma preparatrekommendationer som Socialstyrelsen ger.

Men det finns en del intressant information som sammanfattas här på Viska. 

Öppenvårdsteam av olika vårdyrken, som integrerar behandlings- och stödinsatser ger bäst resultat. 

I Sverige finns 18 antipsykotika samt några licenspreparat. 

Hibernalets intåg på mentalsjukhusen på 50-talet är en av de viktigaste milstolparna i psykiatrins historia. 

De flesta nyare antipsykotiska läkemedel är verksamma på flera receptorsystem, men ett undantag är Solian som verkar nästan enbart på D2-receptorn. 

Genom att mäta antipsykotikakoncentrationen i blod kan man se om biverkningar beror på för hög koncentration.

Det går också att se om man kan höja dosen om effekten är dålig.

Om effekten är dålig kan det bero på att läkemedlet bryts ner för snabbt.

Det går också att se om man tagit sin medicin. 

Läkemedlet prövas under 4–6 veckor med en försiktig upptrappning av dosen.

Speciellt hos förstagångsinsjuknade är det viktigt med försiktig doshöjning för att undvika biverkningar, som lätt kan skapa negativitet till fortsatt medicinering.

Doserna bör vara i  lägre i början av behandlingen. 

Regelbundet bör vikt, BMI, midjeomfång, blodtryck, fasteblodsocker och blodfetter kontrolleras. 

Vid flera antipsykotiska läkemedel samtidigt bör interaktioner noga kontrolleras.

Undvik att kombinera läkemedel med liknande biverkningsprofil, till exempel trötthet eller antikolinerga biverkningar. Att kombinera Abilify med andra antipsykotika kan vara tveksamt, eftersom Abilify har också dopaminstimulerande effekt. 

Vid preparatbyte trappa ner det gamla preparatet för att minska risk för psykos och utsättningssymptom.

Sömnlöshet kan uppstå av ett för snabbt skifte från risperidon till Abilify. 

Byte från Clozapine till annat antipsykotiskt medel bör göras mycket gradvis på grund av risken för psykos pga för snabb utsättning.

Vidare kan influensaliknande symtom uppstå då. 

Socialstyrelsen har lyft fram följande områden: tidiga åtgärder, delaktighet, psykopedagogisk utbildning, psykologisk behandling, kognitiv/social träning, arbete och boende.

För den grupp av patienter som kan betecknas ha svårast att fullfölja behandling, som har en komplex sjukdomsbild med stora kognitiva svårigheter, rekommenderas Assertive Community Treatment (ACT) som en modell för att samordna insatser. 

I kliniken mäts förändring av psykotiska symtom, avbrytande av behandling, livskvalitet och biverkningar.

Viktigt är också att registrera suicidalt beteende och andra psykiska symtom, som ångest och depression.

Det är också värdefullt att kunna mäta och följa kognitiv funktionsnivå.

Att följa den allmänna funktionsnivån är det allra viktigaste. 

För äldre (>65 år) bör åldersanpassad dosjustering göras och särskild försiktighet iakttas vid nedsatt njurfunktion.

För äldre med kognitiv svikt, t.ex begynnande demens, bör läkemedel med antikolinerg effekt (främst olanzapin och Clozapine) undvikas pga av risk för ytterligare sämre minne, förvirring samt förstoppning och urineringssvårigheter. 

Bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande läkemedel ökar risken för kraftig trötthet när de kombineras med antipsykotika.

Kombinationen av Clozapine eller Quetiapin (Seroquel) med bensodiazepiner kan i sällsynta fall leda till förgiftning och andningssvårigheter.

Vissa antidepressiva, t.ex Venlafaxin, har också tröttande effekt. 

Dosminskning av Clozapine och olanzapin kan behövas vid rökstopp. 

Dosminskning av Clozapine eller olanzapin vid insättande av p-piller och dosökning vid utsättande av p-piller kan behöva göras. 

Diabetes är vanligare vid schizofreni, oavsett behandling med antipsykotika.

Sjukdomen startar i betydligt yngre år än hos andra. Diabetes finns hos 12,7 % jämfört med 2,4 % hos andra. 

Om en med diabetes får Clozapine eller olanzapin bör diabetesmedicinen metformin läggas till oavsett övrig diabetesbehandling. 

Äldre med tidig eller sen debut av schizofreni eller liknande psykossjukdom, t.ex vanföreställningssyndrom bör få nyare antipsykotika pga mindre risk för rörelsestörningar.

Startdos och underhållsdos till äldre bör vara lägre än de doser som ges till yngre och vuxna. 

I samband med att personer med schizofreni blir 65 år: 

bör ny diagnos ställas med tanke på nya kognitiva besvär och depression och/eller mani. 

• För nyinsjuknade äldre och uppföljning bör kroppslig undersökning göras med kontroll av vikt, syn och hörsel, samt labprover enligt uppföljningsprogram för neuroleptika. Regelbundna undersökningar med MMSE-SR (Mini Mental State Examination, Svensk Revidering) samt Klocktest bör också göras.

Kommentarer   
inga
#26 inga 2013-12-12 20:36
Geta; vi ändar alla upp som patienter förr eller senare. Jag upprörs när läkemedelsföretagen ljuger.
inga
#25 inga 2013-12-12 20:30
Viska.se ständigt uppdaterad och mångfacetterad! Kort sagt en toppensait. viktigt att kunna diskutera och byta synpunkter.
Geta
#24 Geta 2013-12-12 20:24
inga, varför denna ilska så plötsligt. Har det hänt något i ditt liv? Du har tydligen både själv varit vårdad och är sjukvårdspersonal och anhörig. I vilken roll skriver du här nu?
inga
#23 inga 2013-12-12 20:10
Tror du missuppfattar mig. Det är helt klart för mig att det inte är den antipsykotiska effekten som är relaterad till viktuppgången utan andra mekanismer i dessa farmaka.
Admin1
#22 Admin1 2013-12-12 19:41
Läs denna artikel där viktuppgången av antipsykotika beror på aktivering av ett protein och så här skriver de:

What’s more, SMAD3 activation by antipsychotics was completely independent from their neurological effects, raising the possibility that antipsychotics could be designed that retain beneficial therapeutic effects in the brain, but lack the negative metabolic side effects.

http://psychcentral.com/news/2012/02/02/researchers-gain-ground-on-antipsychotic-side-effects/34381.html

Precis vad jag har sagt åt dig.
Admin1
#21 Admin1 2013-12-12 19:36
Det är inte den antipsykotiska effekten hos Clozapine och Zyprexa som ger viktökning utan det är en helt annan mekanism. Eftersom det är en helt annan mekanism har viktökningen antagligen en helt annan doskurva än den antipsykotika effekten. Ganska självklart om du förstått vad jag tidigare förklarat för dig.
inga
#20 inga 2013-12-12 19:24
framförallt gäller det zyprexa och aclozapin. Abilify verkar ha en mildare biverkningsprofil.
inga
#19 inga 2013-12-12 19:23
jag talar inte om antipsykotisk effekt, jag talar om dosmängden antipsykotika.
Admin1
#18 Admin1 2013-12-12 19:05
Du har fel det finns inget samband mellan antipsykotisk effekt och viktuppgång. Se på Zeldox, Latuda och Abilify de har normal antipsykotisk effekt, men ingen viktuppgång. Så viktuppgången har en annan mekanism och därför en helt annan doskurva än den antipsykotiska effekten. Mycket enkelt att inse om man tänker efter.
inga
#17 inga 2013-12-12 19:01
Jag vågar påstå att viktuppgången är korrelerad till dosen, även om det säkert kan förekomma en individuell variation. Antipsykotiska medel bidrar till dödligheten, men är inte den enda orsaken.Man bör komma ihåg att de flesta tongivande psykiatrer i Sverige har band till läkemedelsindustrin och den senare publicerar inte obekväma data.

Du har inte rätt att posta kommentarer