Depåinjektioner bidrar till färre återfall i psykos vid schizofreni och mindre tvångsvård.

Det är några av resultaten från en ny rapport kring schizofreni från Stockholms Läns Landsting  i samarbete med bland andra läkemedelsföretaget Janssen.

Ytterligare ett noterbart resultat i rapporten är att 20 procent av alla patienter med schizofreni och 42 procent av de nydiagnostiserade inte hämtade ut sina antipsykotika under 2012.

Vid övergång till depåinjektioner minskade inläggningar med 49 % och tvångsvård med 81 %.

Ytterligare info hos Läkemedelsvärlden.

Kommentar  
En annan möjlighet att popularisera depåinjektionerna är att läkemedelsföretagen betalar patientens avgift på max 2200 kr per år, så det blir gratis. Nya depåinjektioner, som Abilify Maintena kostar 40000 kr per år. Drygt 10000 kr av det är marknadsföringskostnader, så 2200 kr ryms där och ger konkurrensfördel.
Sedan behövs bättre koll på återfall och snabbare upptäckt av när effekten av antipsykotika upphör. Det verkar här som en del är dåliga i åratals innan Clozapine satts in. Kanske långsamhet här kan göra att också Clozapine-effekten går förlorad på grund av tidsutdräkten.

Sedan behövs bättre patientutbildning om medicineringen och vad psykoser kan ställa till med - självmord, rättspsyk, våld, förlorad effekt, arbetslöshet mm.

Den här studien tar inte upp psykosociala behandlingar, som saknas, men som är viktiga också. Familjeutbildning t.ex halverar psykosrisken.

Behandling av schizofreni är inte bara medicinering utan också mycket annat. Färre psykoser skulle inträffa om fler fick psykosociala behandlingar.
Dessutom verkar det som att många mår bra av att ha kontakt med en sprutmadam med jämna mellanrum.
Medicinavbrott är ett jätteproblem och säkert hälften av vårdplatserna inom psykiatrin sker av vård på grund av avbruten medicinering. Avbryter man medicineringen ständigt, så kan man få 6-12 psykoser per år. Vid var sjätte psykos förloras läkemedelseffekten, så 6 psykoser kan innebära ingen effekt av antipsykotika.

I Sverige får 30 % depåinjektioner, vilket är en hög siffra jämfört med USA, som har 10 %. Men idag kanske depåinjektioner används fel och att man får dem för sent. Troligen är nyinsjuknade som har störst behov och som oftast avbryter. Här bör man propagera mer för depåinjektioner och kanske göra dem helt gratis för att bli attraktivare. Landstinget tjänar på nedgång i vårddagar och tvångsvård.

Nu är det inte bara depåinjektioner som saknas utan en flexiblare tablettdosering, med en tillfälligt höjd dos vid försämring för att förebygga återfall.
Det här stod i Läkemedelsvärlden:

"Det finns drygt 7000 patienter inom SLL som fått diagnosen schizofreni. Av dessa saknade 14 procent kontakt med vården och 17 procent fick slutenvård. Relativt många patienter har frekventa inläggningar och för 38 procent av de som lades in hade det gått mer än fyra månader sedan de hämtat ut sina antipsykotika-tabletter.

Vid en övergång från en behandling med tabletter till depåinjektioner såg man i studien en tendens till färre akutbesök. Den förändrade behandlingsmetoden ledde till att psykiatriska inskrivningar minskade med 49 procent per år. Antal inskrivningar i sluten psykiatrisk tvångsvård enligt lagen minskade med 81 procent."