De flesta antipsykotika bryts ner av cytokrom P450 (CYP) enzymer (främst CYP1A2, CYP2D6 och CYP3A4), medan andra CYP enzymer som CYP3A5 och CYP2C19 bryter ner bara ett fåtal. Generna för dessa enzymer är polymorfa (varierande), som gör att nedbrytningen av antipsykotika varierar mellan individer.

Fyra klasser efter enzymatisk effekt finns: svag, intermediär, normal och ultra-snabb.

I USA  finns dosrekommendationer efter CYP2D6 t.ex Clozapine, risperidon, aripiprazol, perfenazin (Trilafon) och Rxulti. Halva dosen skall tas för aripiprazol för CYP2D6 med svag nedbrytning för att förhindra överdosering.

I USA finns det flera kommersiella tester (PGx) för levernedbrytningen och även effekten av läkemedel.

Kliniska studier pågår för att avgöra hur bra dessa tester är för antipsykotikabehandling, men i ett fall gav Clozapine god effekt hos en man, som enligt gentesterna inte kunde använda Clozapine.

Gentester finns inte bara för levernedbrytningen  utan också för antipsykotikaeffekt och biverkningar (tardiv dyskinesi).

Läs mer hos Psychiatric Times.

Kommentar  
Gentester för läkemedelsnedbrytningen har funnits i 15 år minst, men verkar inte användas så ofta. Vanligast är att läkemedelskoncentrationen mäts verkar det som och då ser man om den är för hög eller låg. Nackdelen är att man är inte 100 % säker på att medicinen tagits utom vid depåinjektioner. Det tar nog tid att utveckla dessa tester, men de blir nog vanligare i framtiden för de kan spara tid för psykiatrin.