Nu har jag varit utan ECT i 5 veckor. Det stämmer faktiskt som läkaren sa - minnet har blivit bättre. Kul, men samtidigt får jag mer och mer minnen från min barndom/uppväxt och det är inte några trevliga minnen utan mycket ruskiga. Mitt i detta har min terapeut gått och blivit sjuk och jag får träffa henne först till hösten. Har en stödperson som jag kan prata lite med men det är inte riktigt samma sak. Vet inte var jag ska vända mig...
Utan ECT känns som att "vakna" upp igen, såklart både på gott och ont
När jag fick ECT mådde jag riktigt bra. Kunde tänka normalt igen, använda mitt intellekt på ett förståndigt sätt och kände mig motiverad till att radikalt förändra mitt liv till det bättre. Effekten försvann helt på 4 veckor. Nu får jag en massa värdelösa antidepressiva piller som inte fyller någon funktion alls, är det dessutom nästan bevisat att det bara är placebo-effekt av dem? För intelligenta människor såsom mig själv fungerar ju detta absolut inte adekvat.
Nissegossen har fått gratis psykoterapi via sjukhuskyrkan och en terapeut där. Du kanske kunde ringa och prata med sjukhuskyrkan på din ort och fråga om de har någon som du kan få samtala med. Kan vara värt att testa.
