Teoretisk-analytiska och politisk-ideologiska utsagor

Teoretisk-analytiska utsagor ska kunna analyseras på ett adekvat sätt.

Förvisso kan man analysera även politisk-ideologiska utsagor men inte riktigt med samma metodik. Teoretisk-analytiska utsagor ska beskriva hur saker och ting faktiskt fungerar runt omkring oss medans politisk-ideologiska utsagor mer handlar om hur det borde se ut från olika intressentgruppers perspektiv.

När man läser Platons sjunde brev så är han väldigt framåt med hur det bör se ut. Han skriver även om en del egna erfarenheter om korruption etc. Mycket av det han skriver är politisk-ideologiska utsagor. Samma slutsats kan man även dra när man läser Marx & Engels kommunistiska manifestet. Både Marx & Engels i det kommunistiska manifestet och i Platons sjunde brev så ställs man mot ett problem. Båda dokumenten innehåller en hel del normativa argumentationer.

Normativa argument handlar mycket om smak och är därför svåra att analysera, dem behöver heller inte vara objektiva vilket även det gör det svårare att analysera. I boken Politisk Teori av Beckman & Mörkenstam kan man i inledningen läsa om vad politisk teori är för någonting. Där finns även ett citat som säger ”I stället för spekulationer om hur samhället bör se ut borde samhällsvetenskapen ägna sig åt att beskriva och förklara de beteenden och institutioner vi ser omkring oss, alltså hur saker och ring är” detta tycks man även kunna tillämpa då man ska skilja på politisk-ideologiska utsagor och teoretisk-analytiska utsagor. Teoretisk-analytiska utsagor behandlar således hur det ÄR, samtidigt som politisk-ideologiska utsagor behandlar hur det BÖR vara eller hur man SKA göra.
I grund och botten är väl alla politisk-ideologiska utsagor byggda på normativa grunder.

Att försöka svara på frågan ”Vad har politiken för syfte?” utan att ta med normativa utsagor vore i princip omöjligt.
Även i tolkningarna av teoretisk-analytiska utsagor kan det finnas normativa inslag.
Det är inte heller omöjligt att två analytiker som analyserar teoretisk-analytiska utsagor når olika resultat, t.ex. fackföreningar och arbetsgivare i en avtalsrörelse.

/Maktlös

Tack för en intressant redogörelse. Ready kommer säkert att komma med frågor.

Det är ett intressant ämne. Det svåra är just att hitta en analysmetod som funkar bäst vid varje givet tillfälle.
Ska man analysera politisk-ideologiska argument så måste man nästan alltid titta på omvärlden och ta in empiriska data.

Jag har inte läst Marx och Engels kommunistiska manifest. Helst skull jag behöva en bok som beskriver hur tänkandet har relevans i dagens värld.

Ready,

Du menar filosofiskt tänkande eller analytiskt tänkande?

Allafall,

Jo empirisk data ser jag som en viss form av bevisning för att "om vi gör såhär" så "brukar det bli såhär".
Det finns metoder där du ger substans. "Givet att"- analys. Då stoppar du in ett värde i dina analyser och förutsätter att så alltid är fallet.
T.ex. så kan vi säga "givet att staten vill allas bästa". Eller "givet att politikerna tar beslut för att skydda sin egen position". etc.