Betraktade puben som mitt vardagsrum, var stammis där, tog slut när jag insjuknade, så ungefär 25 år gammal slutade jag gå på krogen, fanns då inte plats för det i mitt liv
Jag har mina perioder av kroglivet. Just för tillfället är det nedlagt men det är bara en tillfällighet. Man är aldrig för gammal att festa och ha kul. Så länge man är i rätt sällskap. Sällskapet är jätteviktigt. Alla vet vi om vilket sällskap jag talar om. Visst jag är sjuk och galen. Visst jag får folk att tappa hakan av min frispråkighet. Men jag kan få folk att skratta pga min kvickhet att käfta emot och bara det visar att jag fortfarande kan. Sedan när alla är bakis, illamående och kräks. Så står jag där redo med en tandborste och tandkräm till människan ifråga och städar bort spyorna. Se till att dom dricker rikligt med vatten. Kokar te. Ibland bakar nåt extra gott. Ja jag kan baka. Ser till dom har tillräckligt med kuddar, filtar och täcken och ligger mjukt och skönt. Så det är jag oxå bra på.
