Ja, kära nån, jag har blivit barn på nytt. Betalar inte mina räkningar, får hjälp med det och har jobb på skyddad verkstad. Jag fixar inte ens de enklaste saker längre, vet inte om jag kan skylla på min psykiska sjukdom.
Som tur är har jag en förstående syster, vi har rätt ofta kontakt. Hon ska hjälpa mig att köpa lite kläder, en jacka, strumpor och kalsonger. Annars är det vanligt att tappa kontakten med sina syskon, det har jag sett flera exempel på.
Jag brukar be om hjälp på Facebook och hon erbjöd sig att handla med mig idag, men jag hade redan bestämt att träffa min vän. Hon har familj och jobb och pendlar till en annan stad, ändå finns hon där för mig. Utan henne hade min vardag varit än svårare.
