Paranoid anhörig som tror illa om alla som vill henne väl

Mer
5 år 6 månader sedan #1084584 av Admin1
Att tro sig bli lurad på arvet är egentligen inte psykotiskt, eftersom det kan hända i verkligheten. Ingen idé att försöka förklara varför det inte är sant för vanföreställningar går inte att prata bort. Troligen kan det avta för psykossymptomen brukar variera och det kan vara utlöst av ångest och rädsla för att förlora pengar. Hon är säkert mer beroende av arvet än vad ni andra som är friska är.
Mer
5 år 6 månader sedan #1084595 av Geta
Mina anhöriga låtsades inte om min psykiska sjukdom (schizofreni). De ställde krav på mig som om jag varit frisk. Min mamma var inte ens orolig, när jag åkte ensam utomlands. Min syster och jag har kommit överens om arvet efter våra föräldrar.
Mer
5 år 6 månader sedan #1084597 av memphis
Jag är ibland väldigt paranoid och det värsta är i det läget att inte bli trodd. Men det är inte heller bra om någon sväljer allt man säger med hull och hår, för då blir det ännu mera. Det bästa är nog en medelväg. Säga, jag vet inte om det du tror/ säger om detta är riktigt eller inte. Men är det en skrämmande paranoia som saknar alla drag av trolighet, typ att man ska bli dödad när som helst, då tycker jag iaf att det är skönt om någon argumenterar att det nog inte är så och föreslår vila på ett säkert ställe = bli inlagd. Det är skönt att vara inlagd när man tror ens liv är i fara. Men gäller det nu arvet och pengarna så kan du väl lova henne att övervaka arvsskiftet så hon inte blir lurad. Se om hon blir lugnare av det.
Mer
5 år 6 månader sedan #1084602 av kattant
Tack Jocke för ditt inlägg, ska ha det i åtanke. Tänkvärt.

Admin1: det har du helt rätt i, man behöver inte lida av psykisk sjukdom för att bli paranoid efter att ha kommit över pengar man aldrig haft tidigare. Tror det är ganska vanligt? Hon är iaf enda arvingen och vi är alla glada för hennes skull. Hon tolkar dock vår glädje som avundsjuka, missunnsamhet och precis tvärt om.

Geta: fy, det låter verkligen som den absolut sämsta strategin... Det gör mig ledsen att du blivit behandlad så av din familj och anhöriga.


--
Hon frågade mig och sin andra son om vi kunde sköta hennes konto typ som en god man, men vi sa båda nej (bättre att en riktig GM får sköta det tänkte vi). Hade vi velat sno pengarna hade vi ju naturligtvis tackat ja till det upplägget, men logik är inte hennes starka sida för tillfället.

Vi var inte välkomna på begravningen heller hälsade hon (som ni kanske förstått nu är jag alltså hennes barn. Kändes jobbigt att skriva det), via en annan släkting, då hon inte vill prata med oss öht. Den var för någon vecka sedan. Inte heller släktingen tar våra samtal eller svarar på sms..suck.

Sist vi pratade var det som att prata med en 4-åring, tom hennes röst var barnslig, precis som ett barns. Hon låter ju annorlunda på rösten när hon är psykotisk eller är på väg - detta var något helt annat. Borde jag oroa mig över det tycker ni? Vi har demenssjukdomar i släkten också.

Hon håller tyvärr på att splittra familjen/släkten, det lilla som är kvar. Jag är den enda som fortfarande försöker. :(

Den här tråden blev väl lite som en dagbok, tack för att ni läser och skriver, förklarar för mig. Underbara människor.
Mer
5 år 6 månader sedan #1084611 av Cosmos

Admin1 skrev: Ni kan kontakta den godemannen och säga åt hen att han skall bevaka arvskiftet så att hon får det hon har rätt till. Om hon läser bouppteckningen kan hon räkna ut hur mycket hon skall få om hon vet hur många som skall dela på arvet (dödsbodelägare).


"Hen" går inte att böja i bestämd form. "Säg åt hen" funkar inte på något sätt. "Hen" måste då böjas och vad blir det då? "Henom"? "Henne" går ju bra men då blir det hela könsbestämt och alltså binärt och identiskt med alla patriarkala strukturer som Sverige tycks vara nersmetat av (?) (!).

Skippa det där jävla "hen". Ni är knappast intelligentare om ni säger det. Alternativt, om det känns så olustigt med könsbestämning, skulle det i ovanstående kunna heta "denne". I obestämd form kan det skrivas "h*n". Basta! Trött på allt jävla PK!
Mer
5 år 6 månader sedan - 5 år 6 månader sedan #1084624 av Nissegossen
Mitt sätt för att bli kvitt min paranoia, var den att jag sov för olåst lägenhets dörr. Jag varnade mina vänner kom inte nära om jag sover, det kan sluta med att ni dör. En metersradie från mig är min personliga sfär. Inom den reagerar jag direkt och var som helst i lägenheten jag är finns saker jag försvarar mig med. En stod en i min hall och ropade Nisse. Jag vaknade och gick upp och klockan 03.00 det gick ju bra. En gång satt jag framför datorn och sov i stolen framför. En granne kom upp och där upptäckte jag att någon var nära. Jag knöt nävarna men jag han förstå att det inte var farligt och löste nävarna och bara slog upp. grannen låg här på golvet och ojade sig det tog direkt på näsan och när hon kom upp hade hon fått förnuft på att det jag säger gör jag. Det är ju att det är samma som fobi, man får lära sig att inte bli rädd för något..

Om någon går i terapi för exv en fobi att man glömt att ha spisen på och man får lära sig att inte gå tillbaka och kolla spisen så att den är släkt. Examensprovet är att låsa om lägenheten med högsta värmen på spisen och gå runt kvarteret med terapeuten och inte drabbas av panik. Då är man botad. pröva dock inte din släkting på det

Finns numera här viska.richardhandl.com/index.php Viska 3.1 om schizofreni forum
Last edit: 5 år 6 månader sedan by Nissegossen.