Jag är i ett nätverk av ömsesidigt givande och tagande. När jsg fick sepsis tex, mamma tog hand om Loppan och hämtade min dosett, tandborste och sånt till sjukhuset. Jag fick besök på sjukhuset. När jag insjuknade så fort var det tur att jag hade vårdcentralen så nära att jag kunde ta mig dit för egen maskin om än vingligt. Från vårdcentralen blev det ambulans. Man inser en sån gång att man behöver nätverk och social service. Jag har inte bil men kan storhandla med farsans bil. Jag bidrar till mitt sociala nätverk med diverse saker som goda relationer med syskonbarnen och fix kring det. Och annat. Ensam är inte stark. Vi är flockdjur och behöver nätverk ikring oss. Alla har vi styrkor och svagheter och kan komplettera varandra. Vi arbetar i lag.
