Stressad och utbränd på jobbet

När jag fick mitt första riktiga jobb för en tid sen, som jag jobbat väldigt hårt för att få, så kände jag för första gången i mitt liv en gnutta hopp om framtiden, en aning motivation och ambition trots alla motgångar.

Men nu börjar det gå utför, stressen börjar nu leda till utbrändhet, och det enda sätt jag kan lindra stressen är att spela datorspel, viket är ett stort beroende som jag lyckades sluta med ett tag, men nu sitter man här igen.. Den tid jag slutade spela datorspel är nog den enda period då jag aldrig kännt depression och liknande tränga på..
Mina arbetssysslor och ansvar överstiger min psykiska, sociala kapacitet etc. vilket är väldigt stressande. Att sen inte precis få nån hjälp från medarbetare, som snarare ser en som ett problem känns ju inte heller speciellt betryggande
Jag känner mig väldigt nedvärderad på jobbet och upplever en mer eller mindre utfrysning.

Men känns inte som man har nåt val, har ju t.ex. studieskulder att betala så jag måste ju jobba. Jag har heller ingen slutgiltig diagnos, men sist jag var hos psykologen snackade han om socialfobi... jag har dessutom strulat mig igenom ett otal psykologer och liknande utan att egentligen få nån hjälp, så tillslut orkade jag inte längre och gav upp att försöka få nån hjälp inom psykiatrin.

Och stöd från familjen är ju inte att tänka på, då mina föräldrar helst låtsas som om problem inte finns och mina syskon har sina egna lika stora problem...

Mitt jobb är dessutom bl.a. ett serviceyrke så jag är tvungen att hjälpa kunder och samtidigt ha hand om massa annat...
Dessutom upplever jag (troligtvis p.g.a. isolering) att jag inte har någon egen personlighet, utan måste lära mig att härma andras beteende, vilket inte är speciellt lätt när man hela tiden i varje "konversation" måste improvisera sig fram...

Allt detta är extremt stressande, och ju mer stressad och deprimerad jag är, desto mer måste jag spela för att dämpa ångesten och stressen... negativ spiral alltså.

Det känns som om jag kommer gå in i en melankoli igen, som jag ju kämpat så hårt mot senaste tiden.. det känns som om allt slit och plåga blir ogjort...
Jag kommer ju att gå in i väggen snart, och det känns inte som om jag kommer kunna komma tillbaka efter det.. då är allt kört, då kan jag lika gärna ge upp med att försöka få ett drägligt liv.

tack och hej /failsafe

Kram på dig! Jag har inte dina problem, men ändock känner jag med dig!
Kram!
Nisse



[youtube][/youtube]
[youtube][/youtube]

Ursäkta om jag nu väcker dig och skakar dig vaken! Men jag ser ett kommande släkte i dig! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

[youtube][/youtube]

Du behöver en vän som du kan prata allt möjligt med, du kan ju skaffa dig chat-kompisar via ngn intresse du har. Lycka till.

Om det känns så illa tycker jag att du skall kontakta läkare innan det går för långt. Depression och socialfobi går ofta att behandla med SSRI-antidepressiva. Satsa hårt på att motionera varje dag för det är bra mot depression och motverkar stress. Kolla här om du har en depression:
deprimerad.net/for-allmanheten/t ... skattning/