Har ingen högre utbildning och när det blev aktuellt med arbete skaffade jag arbete, men det jag är utbildad till har jag knappt arbetat inom.
Tog arbete först på apotekarnas vattenfabrik, det var ett sommarjobb när det var slut kallade personalchefen upp mig på kontoret han sade att jag inte kunde jobba där,
men han sade det finns en internannons inom koncernen det är ett bra jobb, du får det bara du söker det. Jag fick stå och koka vört på Pripps, men arbetstiderna där med treskift och rullande schema gjorde mig sjuk året efter
Fick för lite sömn vilket gjorde att jag fick hallucinationer och jag sökte själv hjälp på Sahlgrenskas psykiatri för att få något som gjorde att jag kunde sova. Istället fick jag bli inlagd och direkt pumpade de i mig medicin
På den vägen är det.
Ja, i natt motsvarande påskveckan 1974 är det jubileum då det var natten mellan måndag tisdag jag sökte upp psykiatrin och blev inlagd första gången. Detta för att jag insåg att den tisdagen kunde jag inte arbeta kl 0600 på morgonen. och blev inlagd första gången.
En överläkare på psyket på Sahlgrenska sade åt mig, kom här vi gick rätt långt inom området till en byggnad vi gick in i en föreläsningssal där jag fick sitta längst fram framför alla vitrockar som satt som åskådare och Överläkaren sade berätta om dig själv.
Än idag är jag arg för det var ett övergrepp på mig. Han varken frågade om jag ville vara med? Nej, jag hade inget att säga till om utan det var bara kom med här och berätta. Inte fan att jag ville det då, men idag kan jag berätta och de som lyssnade skulle få ont i öronen,det blir stor påfrestning på dem, liksom lyssna på eget ansvar.
Idag kan jag både ge och ta..
Rent formellt var det ett övergrepp då och jag hade ingen talan. Idag kanske jag skulle ge dem en utskällning i stället
