Om vårt Ångest-älskande Sverige!

Mer
19 år 8 månader sedan #2133 av Hanna_Norr
Samma jävla ångest-ordbajseri vart man än ser. Jag blir så trött. Det har blivit någon slags livsstil i det här landet att må dåligt, en tjusig identitet för massor av människor. Den som mår sämst är bäst. Den som känner mest ångest är lyckad. Det är sjukt. Alla klagar över sin ångest. Har själv skrivit en bok om psykiatrin men känner ingen lust att få den utgiven längre. För första gången i mitt liv skäm jag över att jag varit sjuk. Jag skäms för att andra kan tro att jag valt att vara del av den här sjuka identitets sökande och bekräftande skiten. Kan inte alla små patetiska brudar om bara kvider göra något åt sina problem, antingen må bättre eller ta livet av sig? Det har blitt en image-pryl att må dåligt och att ligga på psyket. Det är helt sjukt. Det är en tävling om vem som har lidit mest och sätt mest. Jag förstår inte hur man frivilligt kan vilja det, hur man kan vilja vara sjuk. Varför ska alla hålla på och klaga men framförallt, varför blir folk imponerade. Om folk vill se hur människor lider, kan de åka ner som biståndsarbetare i Afrika. Då gör det lite nytta. Har passat på att dyka ner i den uppsjö av litteratur och böcker som kommit den senaste tiden om folk som mår dåligt. Alla har de det gemensamt att de bara är skrivna för att väcka sympati för författaren och få honom/henne att verka så intressant som möjligt ( så ångestfylld som möjligt). Om man skriver, varför skriver man då inte en tröstebok? Varför väljer man inte att skriva FÖR andra människor? Var ligger vitsen i att skriva om sig själv till andra? ( Självhävdelse begär: det är det allt handlar om - att få ta plats)Varför är det inne att vara Ångestfylld?
Mer
19 år 8 månader sedan #2134 av Johan
Jag har många friska kompisar som talar om hur de tidvis varit utbrända. Jag tvivlar på att de vet hur sjuk man måste vara för att klassas som utbränd. Vad de menar är att de känt sig trötta. Det verkar ha blivit mode att vara utbränd eller dylikt eftersom det verkar tolkas som ett kvitto på att man anstränger sig. Duktiga svenskar arbetar tills de stupar - det verkar vara mottot idag.
Mer
19 år 8 månader sedan #2135 av Hanna_Norr
Ja, det här är ett problem, en mentalitet som säkert finns i alla grupper i vårt samhälle men framförallt är det dagens unga tjejer som främst fallit offer för det här. Det är de unga tjejerna som i sin vilsenhet får ångest, blir självskadare ect, för att finna en identitet. Tjejerna mår säkert dåligt, det är inte dom jag klagar på. Jag klagar på samhället som låter stora delar av en generation göra sig till offer för att överhuvudtaget få existera. Bara de allra snyggaste, de som är med i dokusåpor och liknade är existensberättigande på annat sätt. Samhället har låtit den här subkulturen växa fram för det är en subkultur och den är stor! De unga tjejerna som kanske inte tycker att de är tillräckligt snygga, duktiga eller roliga blir till genom att skada sig själva. De blir människor. De skriker på hjälp när de gång på gång försöker ta livet av sig, men de skriker lika mycket om att få bli sedda, att få synas! Samhället uppmuntrar det här beteendet samtidigt som det fördömer det. Tjejerna skadar sig själva i tron att de ska få hjälp och bli sedda. De uppmuntras till det av samhället, vänner och bekanta. Är du inte lyckad så ska du fan visa att du är misslyckad, rådande mentalitet. Psykvården som förväntas hjälpa dom kan inte det, problem nummer två. För det första så vill tjejerna inte bli hjälpta eftersom de funnit ett sätt att leva. Inlärningspsykologin slår till igen, då flickorna ständigt belönas för sitt destruktiva beteende. Flickorna blir till i vårdappartaten som de älskar att hata, som gör dom ännu olyckligare men som stärker dom i deras misär och utanförskap, i deras sjukdomstänkande och identitet. Psykiatrin har inte resureser nog att hjälpa dom. Pengarna men även engagemanget tycks saknas, för vad är egentligen ung ledsen flicka värd idag? Vad vi inte heller får glömma är att de här människorna kostar massor av pengar. När de åker in och ut från sjukhusen (gång på gång utan att egentligen bli hjälpta) tar de både upp pengar och sängplatser. Att sjukvården saknar pengar beror delvis på att de kostar. Det är en nedåtgående spiral. Är det överhuvudtaget psykiatrin som ska hjälpa dom, hör de unga flickorna hemma i vården? Jag är osäker på det. Jo, när dom sjunkit tillräckligt lågt, men dom ska inte sjunka. Vad dom behöver är samhället acceptans att få skapa sig en identitet som inte är extrem. Unga flickor måste tidigt få lära sig att de får finnas. De måste få synas även om de inte uppfyller idelaen, även om de inte är bäst i klassen. De behöver få lära sig vad det borde innebära att vara kvinna, inte vad samhället (speciellt media) anser
Mer
19 år 8 månader sedan #2136 av Johan
I Japan finns en enorm press att lyckas inom skolan som gör att många som känner sig misslyckade och inte får toppbetyg begår självmord. Kanske har denna tendens nått Sverige i form av en omöjlig uppgift att leva upp till ett medialt påhittat ideal.
  • Besökare
  • Besökare
19 år 8 månader sedan #2143 av
Tror tyvärr inte det är så enkelt alla ggr.Generalisera är nog aldrig bra.Tror inte någon vill må dåligt och därför inte väljer det heller.Visst kanske en del mår inte sååå dåligt att dem behöver läggas in kanske osv..utan kanske behöver mer annan typ av stöd.
Om det har blivit en trend vilket isf tycks ha gått förbi mig,är det ju för jävligt.
Något som kunnat reta mig är när någon påstår sig ha ångest men har säkerligen ingen anning om vad det är.
/ :evil:
Mer
19 år 8 månader sedan #2144 av Hanna_Norr
1. Jag generaliserar inte. Jag skriver inte att lla som mår dåligt har fallit offer för trenden, självklart inte. Jag säger inte att de här människorna inte mår dåligt för det gör dom. De mår dåligt eftersom de inte får rum att existera, inte godkänns av samhället och istället för att göra något åt situationen väljer de att skada sig själva. Det belönas. Fanns det andra val hade de säkert inte valt att må dåligt men nu är det ett sätt att synas och bli till i hopplösheten. Det är ett sätt för en ung människa att få ta plats. Att någon inte vet vad ångest är, tycker jag låter som en generalisering. Felet är när ångest blir ett värdebevis.
2. Ja, Johan. Jag tror att för höga krav leder till misslyckande, leder till mindervärdeskomplex och olycka vilket kan leda till självmord. Det är ruggigt.