svarta bönor i tomatsås

  • A
  • Författare till inlägg
  • Besökare
  • Besökare
18 år 6 månader sedan #21417 av A
Rummet var svart, hans själ var svart, hela världen var för övrigt svart Han satt mitt på golvet
och gjorde ingenting
tänkte inte på någonting
utan bara led
En dag gick, flera dagar gick
levde han?
Han satt
Han satt fast i verklighetens klibbiga
tuggummi
som varken tillät honom dö
eller leva
bara lida dag ut, dag in
in ut in in ut in ut in ut aahhh.

Ibland knackade det på hans dörr
för det mesta förblev han apatisk
de gånger han öppnade brukde det vara någon som sålde majblommor eller samlade ihop namn för billigare bensinpris eller något annat meningslöst

När han inte satt, stod han, eller låg
eller i mycket sällsynta fall gick runt

rummet var svart
köket
diskbänken
toaletten
handfatet
kylksåpet
taket
allt

fönstrerna hade han spikat igen
möbler fanns där inga

Ibland drack han
men hans lager vita bönor i tomatsås var slut sedan ett tag
Han tyckte det var dags
att dö

livet hade varit bra en gång
men den totala insikten
att han var en existerande människa och alla frågor utan svar hade knäckt honom
för att kunna leva var man tvungen att sakna självinsikt
självdistans
iallafall till viss del
det gjorde han inte
istället dunkade han huvudet i den svarta betongväggen
om och om igen
den totala tystnaden bröts
svartheten på väggen bröts
av röda blodstänk
tillslut bröts även hans nacke

Nu var han död
men det kunde han inte
tänka