Bästa inläggningen

Kan man säga så? "Bästa" inläggningen? I mitt fall är svaret ja. Jag tillbringade åtta månader på en numera nedlagd avdelning. Visst var det tråkigt långa stunder, men personalen bjöd till och det fanns aktiviteter vissa dagar.

Jag har bara spelat bowling ett fåtal gånger och det gjorde jag under den inläggningen. Sedan hade jag otrolig tur; Jag träffade två personer jag har kontakt med än idag.

Personalen måste jag berömma. De fanns alltid tillgängliga och orkade höra på mitt paranoida pladder, de dömde mig inte. Jag har varit inlagd på Vrinnevisjukhuset och kontrasten är total.

Varje tisdag fick en patient vara med i köket och laga mat åt hela avdelningen. Ett par gånger var det min uppgift. Jag gillar ju starka kryddor och en vårdare hade med sig habanero från en semesterresa i Mexiko. Uj, vad starkt!

När vädret tillät spelade vi kubb. Jag träffade sällan målet, men det var lika kul ändå. Ibland hade vi vikarier och de sade unisont att det var mycket lugnare på vår avdelning än på t ex ortopeden. Ett bra betyg.

Jag är nyfiken på era erfarenheter. Hur har era dagar framlevts som intagna? Fanns där roliga stunder, försmäktade ni av tristess? Jag har bara positivt att säga om 27:an, stans överlägset bästa avdelning.

jag var på
BuP Då Där var fint. Vi gjorde thai chi hade mat vagn.
på morgonen åt vi god frukost med gott sällskap. Vi hade dator o slöjd tom.
Det var Vänliga - skötare vi sprang spelade basket styrketränna.


Sen på vuxen psyk hade jag lite mer av de hallucinativa finns det ett ord som heter så - Skit samma.
Där slog jag i väggar. Fick göra armhävningar. Kräla på golvet. Åt lite tvål. Åt en en choklad kartong Opus tex..
Jag fick en hel del Då Theralen istället för "STES". jag låg där 3 månader. Jag pratade varje dag med min kp.
Jag promenerade många gånger i otroligt "Ståtlig PARK !
Och ehh minns egentligen inte så mycket egentligen. Man gör ju inget så de blir inte så mycke att minnas ju.
Jag hatade pappa o avskydde han. Jag ville inte träffa min mamma Och bror............
Jag hade luciifer känningar o dödsriket grejer osså. Eller så vet jag inte vad de va. Alla kanske har sånt När dom är inlagda.
Kanske kan de vara psykos eufori. Eufori istället. De bästa egentligen för min del med att va vara sjuk o lida nått så enormt
med min schizofreni o bipolär är nog euforin samt lite kickarna. Det är egentligen inte så kul att va

schizofren. Men de bästa är nog kickarna. Det är ju för min del då jag låg inne 3 månader för 9 år sedan ruset o kickarna jag levde på.
Allt annat var natt svart. Så svart som den svartaste natten him self.

Min bästa inläggning - hmmmmm, det är nog fler gånger som får slåss om första plats!
Dock vinner nog min första inläggning, eftersom de mer eller mindre räddade livet på mig.
Var hemlös och "bodde" på avdelningen i 9 månader. De ville mitt bästa, de blev min familj.

:hjärta

Ja, nog kan man diskutera sina bästa inläggningar. Inte för att det någonsin är kul, men vissa gånger lämnar det fina minnen.

Hösten 2010 var jag inlagd med ett gäng människor som var ungefär i min ålder men hade olika problematik. Någon var psykotisk, en annan manisk, en tredje svängde i humöret hela tiden och jag var väldigt deprimerad med stark ångest.

Varje kväll bjöd någon på godis eller snacks och läsk, på helgerna fixade en patient så att vi kunde se på film på tv:n, vi beställde pizza till avdelningen ibland och min nuvarande flickvän och jag började dejta när jag var där. Det var ju fortfarande illa, men det var ändå bättre än vad det kunnat vara.

Edit: Det var också då som jag skar mig sista gången.

jag hade ett lite små-Roligt minne.


Vi smög in från "Höns gården " Därifrån uteifrån då in i fönstret vi hade lämnat de öppet.
In i aktivitets rummet o såg resident evil PÅ DATOR !DÅ !!!!!
Vi dreglade som besatta över "Milla" Jankovich!

Jag höll dock på att svimma. Det var de ända negativa heh :lol:

För sex år sedan i maj var jag inlagd för psykos. Då var naturen som allra
finast. Runt sjukhuset finns en parkanläggning och det är även nära till
härlig natur. Varje dag gick jag på flera promenader eller satt i trädgårdsmöblerna
och språkade med de andra patienterna, vilket var intressant.
Att få lagad mat flera gånger per dag är också en höjdare.
Dessutom känns det tryggt att vara inlåst när man känner sig förföljd.
På sjukhusområdet finns bibliotek och sjukhuskyrka, som jag besökte.
Fast det bästa var att få sätta sig på bussen hem efter utskrivningen och komma
hem till sin dator, säng och kylskåp.