Jag är så trött, så trött, så trött, men jag kan inte sova trots att det är natt och allt. Sätter jag mig vid skrivbordet somnar jag inom några minuter, ofta med huvudet ner i tangentbordet. Jag vaknar till, har ögonen öppna en kort stund, reser mig, går ut i köket, fixar lite dricka, men av någon anledning ser jag inte som jag ska. Allt upplevs långt bort, lite suddigt och otydligt. Jag kan inte fokusera. Hoppsan, jag hällde mjölken utanför glaset. Jag får göra ett nytt försök! Det gick bättre. Jag går tillbaka och sätter mig vid skrivbordet och somnar så fort jag sätter mig. Ojdå, jag vaknar av att jag tappar glaset i golvet och jag har mjölk över hela mig och golvet. Men jag somnar ändå och vaknar efter tio minuter och tar mig till sängen med stora besvär. Jag håller på att trilla på vägen dit. Jag lägger mig i sängen, blundar för jag klarar inte att hålla ögonen öppna, och tror att jag ska somna. Jag ligger vaken, vänder och vrider mig. Klockan kryper långsamt framåt. Rätt som det är somnar jag. Jag får hallucinationer i samband med detta, hör några prata med varandra, och får en känsla av att jag är förföljd. Paniken kommer, men så helt plötsligt sover jag, dock börjar min riktiga sömn med att jag drömmer en massa tokiga drömmar. Jag är medveten om att jag drömmer men kan inte påverka någonting. Jag vaknar och tror att jag sovit länge. Tittar på klockan och inser att jag bara sovit i 30 minuter. Jag blundar, och hela proceduren börjar om igen, om och om igen i ett par timmars tid. Antingen går det inte att sova något mer, eller så är det morgon och dags att stiga upp.
Dagen börjar med att jag fixar frukost. Jag piggnar till och känner mig hyfsat pigg och vaken, men framåt tio elvatiden på förmiddagen, känner jag tröttheten komma. Jag har problem med att koncentrera mig, kommer på mig själv med att sitta och blunda och med huvudet framåtböjt. Jag öppnar ögonen och försöker "skärpa till mig" men det dröjer inte många minuter förrän jag sitter och blundar igen, rätt som det är rycker jag till, jag vaknar och inser att det där rycket är det som brukar komma när jag är i stadiet mellan vakenhet och sömn. Samma sak händer igen, men denna gången somnar jag utan att vakna. Jag vaknar igen efter en stund, med överkroppen liggande över bordet jag sitter vid. Jag tittar på klockan och ser att jag sovit i tio minuter. Jag reser mig upp och går lite. MÅSTE röra mig för att inte somna, sätter mig efter några minuter igen, jobbar lite med det jag nu håller på med och några minuter senare sitter jag och blundar igen. Det är ett plågsamt tillstånd, jag kämpar mitt yttersta för att hålla ögonen öppna och inte somna. Jag tänker: Jag klarar inte det här, det går inte, jag orkar inte. Och så helt plötsligt sover jag igen. Om jag är iväg (vilket jag är ibland) slutar jag oftast klockan tolv. Jag går den lilla promenaden hem. Väl hemma stupar jag i säng och somnar inom två minuter känns det som. Jag sover kanske en halvtimme, stiger upp, sätter mig vid datorn, och fungerar något så när de närmaste timmarna. Framåt fyratiden kommer tröttheten tillbaka. Jag blinkar ofta, blundar korta stunder som blir längre och längre. När jag sitter vid datorn och skriver får jag skriva om texten många gånger pga att jag skriver fel hela tiden till följd av att jag inte kan koncentrera mig. Tröttheten blir sedan värre och värre ju längre framåt kvällen det fortskrider. Ibland måste jag lägga mig ytterligare en gång för att vila. Ibland somnar jag, ibland ligger jag och halvsover, halvt sovande och halvt vaken. Jag är medveten om vad som händer i rummet jag är i, om t ex en av mina katter hoppar upp i sängen, men ofta är mina armar så tunga att jag inte kan lyfta dem. Jag vill somna för att slippa denna känslan, men är på något vis vaken även om jag samtidigt sover.... Det känns så i alla fall.
När jag vilat och/eller sovit en stund stiger jag upp och sätter mig framför datorn igen, kollar facebook, skriver lite och det går bra. Men efter ett tag börjar tröttheten komma på nytt. Efter en stunds kämpande faller jag i sömn. Denna gång precis när jag håller på att skriva, mitt i en mening. Jag håller fingret kvar på tangentbordet och knappen hålls intryckt; fffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff
ffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff
fffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff Sådär blir det och ibland ännu fler rader. Rätt som det är vaknar jag, och ojdå!!! Jag har sovit i två minuter! Jag tänker att det måste jag skriva på facebook och berätta. Jag öppnar facebook och börjar skriva mitt logginlägg. Det är bara det att bokstäverna kommer hur som helst. Jag stavar fel hela tiden, kastar om vissa bokstäver och allt blir en röra. Efter 20-30 minuter har jag fått ihop ett något så när korrekt logginlägg och postar detta. Så här fortsätter sedan kvällen ända tills jag ska gå och lägga mig, då allt börjar om på nytt! Och många nätter sover jag inte alls, men dagtid sover jag jättemycket mot min vilja. Jag kan inte hålla mig vaken!!!
Detta är ett märkligt fenomen! Vad är det för fel på mig? Jag tror det är Narkolepsi, den där ovanliga neurologiska sjukdomen som drabbat fler barn och ungdomar efter pandemrix-vaccinationen. Saken är den att det även förekommer att vuxna drabbats av sjukdomen efter sprutan och även före sprutan så förekommer det att vuxna drabbas. Jag har nu skrivit ett mail till min mamma och mail till min läkare Ingrid. Jag hoppas att jag får svar från bägge två. Mamma har jag frågat hur jag var under min uppväxt. Om jag var trött på dagarna och/eller hade problem med sömnen. Jag väntar nu på att få ett svar från Neurologmottagningen på sjukhuset i Karlskrona. Sen hoppas jag att det blir en utredning avseende Narkolepsi.
Författare till inlägg
