Jag hade extrem social fobi när jag var i åldern 16-23 år. Men på mitt jobb utvecklades jag o var t.ex. tvungen att tala inför grupp o liknande, så den försvann gradvis. Idag är den nästan helt borta, o jag är 38 nu. Tvärtom, jag tycker det är kul att spela apa o pajas inför folk nu. Det kan vara medicinerna, eller att jag växt ifrån den.
Nissegossen, jag tror visst att det finns de som vill ha en diagnos. Inte bara för att få en ökad självförståelse men också för att en diagnos i många fall är nödvändig för att få det stöd man behöver vid exempelvis studier.
