Mycket som hjälpt mig är ganska enkelt

Mycket som hjälpt mig är ganslka enkelt. Att helt enkelt bara vara här och nu har hjälpt mig. Att möta alla mina känslor. Däribland andas ner i magen när jag varit arg och rädd. Att vara ledsen och gråta när jag är det. Att vara glad när jag är det osv... Att kommunicera med andra om vad jag känner. Då blir det ofta ett möte. Har hjälpt mig i relationerna till min familj. Att släppa kraven både socialt och prestationsmässigt har också hjälpt mig. Att träffa andra människor. Att göra roliga saker. Mycket att lyssna på mig själv. Jag tror att insikterna kommer när man är redo för det. Jag har även fått mycket stöd från en psykolog och en alternativ terapeut som jag känner. Jag äter medicin. Annat som varit viktigt har varit att vara mig själv. Att jag får vara blyg när jag är det. Nu är jag inte särskilt blyg längre. jag har haft två långvariga psykoser, tvångstankar och en lätt depression och självmordstankar. Det känns som om det är historia nu. nu lidert jag bara av dissacosiativa symptom en gång i veckan och det är mer av gammal vana som det blir så nu. jag deltar i olika skapande aktiviteter och praktiserar. Jag har vänner. Så det går att bli mycket bättre!

Härligt att det går så bra dig!!!

Jag känner också stort stöd från alla er här på Viska... det betyder jättemycket att få prata med andra som förstår hur det kan kännas när det är jobbigt... och även få glädjas tillsammans... det är ovärderligt för mig... är en livlina när det är som värst... en källa till gemenskap i ensamheten... och det ger mig så mycket att få ta del av dikter... bilder... och livserfarenheter... ni betyder jättemycket för mig....

jo, viska är klart bra.
MIn metod är annars att möta alla problemen jag har och se dem i vitögat. Att acceptera dem, utan att ge med mig.
De är där, de gör ont, men de är inte farliga för mig själv om jag inte gör dem farliga.
De har inte större makt över mig än vad jag ger dem.

Du har helt rätt att schizofreni skall behandlas på en mängd olika sätt och det gäller att själv vara aktiv och upptäcka det man mår bra och dåligt av. Det man mår bra av skall man försöka få mer av och det man mår dåligt av skall man försöka minska på.

Medicinering är viktig, men lika viktig är kognitiv beteendeterapi och även patientutbildning. Men det finns också mycket annat som är viktigt t.ex. sociala träningsprogram för att lära sig umgås med andra.

Det är också viktigt att själv ta makten över sin sjukdom. Har du läst boken "Ta tillbaka makten över ditt liv - en väg till återhämtning efter kriser och psykisk sjukdom" av Elisabet Alphonce? Jag tror du skulle gilla den för den beskriver liknande saker som du talar om. Den kostar bara 50 kr och finns recenserad här:
www.viska.se/index.php/recension ... sk-sjukdom

Sedan jag fick Abilify har även de dissacosiativa symptomen försvunnit....Jag känner mig nästan helt fri nu:) Ska börja på en deltidskurs på folkuniversitetet....tar pianolektioner och praktiserar. jag vill också tillägga att den terapi jag fått inte är kognitiv beteendeterapi.Jag är mycket nöjd med min terapeut. Hon finns fortfarande med och är viktig för mig. Min alternativa terapeut och jag har avslutat den teraputiska kontakten. Hon sade att hon hjälpt mig för att hon tycker om mig. Gratis...Det jag upplevt hos henne är nog ovillkorlig kärlek eller iallafall acceptans. jag har alltid kännt att jag får vara som jag är med henne. Gråta, vara rädd och arg. hon har haft ett otroligt tålamod med alla mina knäppa tankar. Även hos min teraput som jag fått inom psykiatrin har jag alltid kännt mig accepterad som jag är. Jag tror att det är viktigt. Att någon ser en. Jag känner att det räcker med att jag finns. Det är där jag har mitt värde. Det är klart att det fortfarande finns mycket kvar, men det handlar inte längre om psykotiska symtom.

Det som hjälpt mig har inte varit så enkelt,
det har ofta handlat om att inte ge upp.
Genom att deltaga här på Viska har gamla
sår rivts upp. Det tror jag är bra att lufta
såren ett tag och sedan gå vidare.
Att det har varit så svårt det hade jag glömt.
På senare år har jag gått in i någon sorts trans
där jag lever här och nu. Men jag är ändå
i verkligheten.
Samtalsterapi är det som fick mig på fötter.