Dansbandsmusik

Nu är dansbandsmusik på tapeten.
Nu gillar jag dansbandsmusik. Att få dansa med
någon som verkligen kan dansa är en upplevelse.

Det måste ligga mycket klasskamp i det här med
dansbandsmusikens vara eller inte vara.
Dansbandsmusiken är släkt med väckelsesångerna
som Pärleporten och Guldgrävarsången.
Att just den musiken kan väcka såna känslor.

Det har ju börjat en dansbandstävling i svt, lördagar tror jag. Såg lite på det i helgen.

Jag gillar dansband, fast inte på CD/vinyl/kassett. Jag gillar nästan all musik så länge det är live. Är dessutom uppväxt med en del dansbandsmusik eftersom min pappa spelar i ett band.

Hittade pappas band på svenskadansband.se, här är han längst upp i mitten: www.svenskadansband.se/img3379.htm
och längst upp till vänster: www.svenskadansband.se/img4276.htm

Fantastiskt roligt, jag förstår inte vad det är med dansband och äckligt roliga knasiga posters? Det är ju underbart, hehe.

Jag hatar allt som har med dansband att göra.
En del utvecklingsstörda människor tycker om dansbandsmusik.

Alla är vi olika, musiksmaken likaså.

Dansbandsmusik är inte det sämsta. Inte det bästa heller, enligt min
musiksmak.
Men jag kan tänka mig att det är fantastiskt roligt sätt att vara social på.
Musiken är lättillgänglig och bygger väl oftast på 4/4-takter?
Hade man haft bättre självkänsla, hade man nog gått ut och provat själv
nån gång. <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: -->
Men jag skulle aldrig köpa en dansbandsskiva, och sätta mig hemma och lyssna på en kväll på egen hand.