Sånt som lockar till skratt

Jag tycker dråpligheter i vardagliga livet är roligast....om någon säger något skojigt utan att ha tänkt eller någon går in i en lyktstolpe som den inte uppmärksammat.

När jag var ung var jag ute och gick långt borta i tanken gick med huvudet nedböjt tills jag gick in i farsans hand som han satt mellan mig och lyktstolpen i den stunden kände jag mig tankspridd som en gammal professor. Far sade nästa gång kanske jag inte gör det. Han gav mig en tankeställare. Jag gick ju bredvid honom och bara följde med.

IDag var det en snubbe som sprang som en dåre för att hinna med bussen men då han nästan var framme vid den började den åka iväg. Mycket snopet för honom då det var framför föraren han sprang å ändå kände inte busschauffören för att vänta ytterligare 10 sekunder till på honom. Oftast brukar dem stanna å vänta om dem ser att någon springer för att hinna med.

10 sekunder var nog en överdrift. Det var nog bara fem sekunder.