Jag och min kp

Det var jag som inte förstod ett stycke. (Därför engelska) Då förstod jag,

Cosmos skrev: (Ska du skriva på engelska i fortsättningen?)


Mina föräldrar var som dina. Det negativa skulle tigas ihjäl. Min mamma blev "ledsen" när jag någon gång berättade hur jag mådde och där satt jag för att få henne att må bättre. Jag blev tystare och tystare, mina tankar och förehavanden skrev jag ner i min dagbok. Sedan en dag kom jag på min mamma med att läsa den. Det var den definitiva knäcken på min tillit, inte bara till henne utan till alla människor.

Nei, jeg kommer til å skrive norsk. Som regel blir jeg forstått. Det var bare en respons på forespørsel. Om du leser, så kan du se at jeg egentlig overhodet ikke klandrer mine foreldre for at de lot seg lure av pedagogene. På den tiden trodde alltid de uten utdanning på dem med litt utdanning. Slik var det rett og slett. At min mor var skyldbetynget for å ha fått en lausunge, er egentlig noe helt annet, og en storm i et vannglass som tydeligvis betyr mye mer for slektningene på min biologiske fars side enn for meg. Gifter man seg ved 20 års alder, er utroskap nesten ikke til å unngå.

Faren for å bli overvurdert ved CP er nok meget stor. Fordi man ser hjerneskadd ut, blir folk livredde for å framstå som intolerante, og man tyr til psykososiale bortforklaringer. Den motoriske funksjonsnedsetningen ved CP er alltid et resultat av hjerneskade. Hva er mest sannsynlig: At hjerneskadde har skjulte kvaliteter, eller at de har skjulte defekter?

Så det är något liknande som rasism. Folk i Sverige är livrädda för att vara rasistiska. De kan gå med på vilka stolligheter som helst, för att inte bli anklagade för att vara rasistiska.

Tror dette stod langt sterkere i Norge før. La oss si i etterkant av 1968. At spesialpedagoger i Norge, særlig da jeg var barn, stort sett stemmer SV (Sosialistisk Venstreparti) var min store ulykke. Pasientorganisasjonene har endelig så smått begynt å snu, selv om det er 70 år for sent. Å skylde på at forskningen er kommet lengre, er fullstendig uholdbart, og en fullstendig ansvarsfraskrivelse. Vil de ha oss til å tro at det var aldeles utenkelig at hjerneslag før to års alder påvirker mentale funksjoner? De har ikke villet vite, så enkelt er det. Geta, dagens fiksering på at nevropsykiatriske diagnoser er superkrefter er jo akkurat samme sak. Her en sang til deg, Geta:

Se også denne fra 19:57

Dessverre er det like sant i dag, selv om neoliberal ideologi sier noe annet:

Hmm... de flesta vill väl bli trodda på och accepterade för dem de
Är.