Hemsk barndom?

Är bara lite nyfiken eftersom jag haft ett helvete i min uppväxt. Förmodar att det och mina gener bidragit till mycket av mina problem. (Mamma, mormor, morfar, pappa, farfar (alla alkoholister), moster och syskon depressioner och panikångest.

Men har ni något hum om vad som kan ha utlöst era problem? Intressant att läsa om folks "gränser", hur man tar åt sig av olika saker osv. Det finns folk som kanske inte fått en docka av sin mamma vid barnsben och mår uselt av det. Samtidigt finns det barn som fått sina föräldrar mördade framför ögonen men som ändå fungerar normalt i samhället.

Själv så är jag uppvuxen med mycket alkohol, skrik, slagsmål, antastning osv. :rolleyes:

Under större delen av tonåren var jag väldigt arg, fast jag inte visste riktigt på vad. Jag kunde inte titta någon i ögonen utan att dom såg min ilska.
Idag förstår jag varför jag var så arg och besviken som jag var.
Min mamma har alltid haft svårt för närhet, liksom hennes mamma (min mormor).
När jag ser tillbaka på uppväxten har den varit väldigt ytlig och utan några varma känslor.
Detta har gjort att det blivit svårt för mig att leva ett kärleksfullt och behagligt liv.

Frenia, jag förstår att du har dom problemen du har med den uppväxten du har haft. Det måste varit ett helvete.

mvh Fredrik

Jag har mina hum om vad som utlöst mina problem.
Min barndom, miljö och arv.

Min morfar- krigspsykos ifrån andra världskriget som utlöstes när han var 50-årsåldern.
Morsan har verkligen split personality...släktingar säger att det blev värre efter hon födde mig.
Ända sen jag var 2 veckor gammal har jag bollats runt bland släktingar, dagmammor, instutioner och behandlingshem för ungdomar.

Psykiskt och fysisk misshandel under åren jag bodde hos farsan och hans tant när jag var barn.

Ja? vad ska man säga?
Är det mig det är fel på?
Hade inga problem i grundskolan men däremot samspelet med andra människor.

Eller är det morsan det är fel på?
Men om hon är sjuk, är det fortfarande hennes fel?

Farsan? Är det hans fel? Han gifte om sig och fick nya ungar.
Hans tant försökte fostra om mig genom hot och misshandel.

Eller är det socialens fel? som var ivriga på att sätta mig på instutioner för att jag inte hade ngn riktig familj?

Frenia, känns som jag aldrig kommer att få ordentliga svar på vad som utlöst mina problem.
Kanske min frustrationsnivå aldrig fungerat..jag kanske helt enkelt inte klarar motgångar?

Jag hade en relativt bra barndom... den kändes lycklig... somrar på landet... välordnat hemma... men jag hade stora krav på mig att prestera bra i skolan... tror dock inte att föräldrarnas beteende är orsaken till mina psykoser... tror att orsaken är mer biologisk / genetisk...

Jag hade en jättebra uppväxt. Förstår inte hur jag blev sjuk. Jag har alltid varit lite känslig, kanske beror det på det.

Mkt hemska saker hände när jag var ett spädbarn, självklart minns jag inte dessa saker. Senare delen av min barndom var oxå stormig, men jag och min syster levde i en "bubbla" där vi tog han om varandra.

Vi (jag och min syster) undrar ofta varför bara jag blev sjuk, jag förstår inte varför men hon säger sig ha skuldkänslor för det?


Jag brukar skämtsamt säga att jag föddes med lite Haldolbrist