Paranoida vanföreställningar eller verklighet?

vad göra mot paronoia???
jag har nu under ca 1 månads tid haft välldiga problem med pronoia, sedan massa andra problem där jag tycker att jag gör saker som jag inte kommer ihåg.
har kännt mig riktigt sjuk, precis som när jag hade en psykos förut.

nu ska jag försöka förklara hur det började.
för 1 månad sedan var jag till usö (sjukhuset i örebro) i ett annat ärende.
när jag satt i väntrummet så hamnade jag mitt imot en kille som tillhör ett av dom stora kriminella gängen i örebro.
har läst en bok som han varit med i, det var därför jag kännde igen han. det måste varit han för när dom ropade upp hans namn så sa dom namnet på han i boken..
så är det inte han så har han tvilling som ser ut och heter som han..

några dagar senare började paronoian, jag tyckte att jag var kluven och den andre ringde till han..
detta har troligtvis hänt flera gånger. sedan nu under helgen så hörde jag en tanke som sa att nú under veckan så skulle dom gängmedlemara komma hem till
mig och då skulle jag ha en jävligt bra förklaring varför jag kontaktat dom,annars så skulle jag råka illa ut..

så nu är det bara och gå och vänta och hoppas på att det bara var paranoida vanföreställningar

Du skulle kunna titta i historiken över uppringda samtal i telefonen, om hans nummer finns med där?

Du behöver nog inte oroa dig. Har du varit med i de här gängen?

Det är nog paranoia hela grejen, för om du inte ens var säker på att det var denna person, förrän de ropade hans namn, hur har du då fått tag på hans nummer? Tror knappast han står med på hitta och eniro typ av telefonkataloger.

Och han kände ju inte igen dig i väntrummet, så han har nog inte gett dig sitt nr.

får hoppas att det bara är inbillnig.

ja men det är det nog vettu. För kriminella ligamedlemmar är verkligen paranoida att alla är poliser. De delar inte sina nummer annat än sina närmaste.