Hur blir det med sjukdommen när man blir äldre?

Jag har insjuknat i psykos 2 gånger vid 30-års ålder och undrar om det finns någon som kan svara på hur det blir när man blir äldre och har haft detta under en lång tid. Är lite nervös för att vara ett "nervvrak" resten av livet.

Har inte fått diagnosen schizofreni men haft 2 psykoser under en treårsperiod. Är man fast i medicinträsket nu som ett underhåll för att minska risk för psykos eller kan man tom. bli frisk?

Det vill jag gärna vilja veta också. För jag går runt med exakt samma rädsla som du. De säger att det blir bättre om ca 4-5år, men det känns inte så roligt att vara ett nervvrak så länge.

Förhoppningsvis borde väl kroppen vänja sig vid att få neuroleptika, men det borde väl inte ta så länge som flera år. Jag tror ju att även abilify som ska vara utan biverkningar har biverkningar. Kan omöjligt tänka mig en medicin som reglerar dopamin i min hjärna inte har någon påverkan på mitt humör och på hur jag mår. Så helst vill jag inte äta någon medicin alls.

Bland de som får schizofreni så återhämtar sig c:a 35 % i Sverige, så läget är inte hopplöst. Kvinnor har också en mildare sjukdom oftast och en bättre prognos än män.

De första åren med schizofreni är värst och då är man oftast sjukast. Efter 5 år har ofta sjukdomen lugnat ner sig och de flesta kan leva rätt hyfsade liv.
Sjukdomen brukar sedan långsamt förbättras oftast. I 40-60 års åldern förbättras 60 % och det finns t.o.m de som kan sluta med antipsykotika då.
Schizofreni skiljer sig därför från de flesta sjukdomar genom att den oftast förbättras med tiden.

Tips: <!-- w --> www.aterhamtning.se <!-- w -->

Där står mycket om den nya forskningen, om Återhämtning, från psykisk sjukdom...
tyvärr har det alltid hetat: en gång schizofren - alltid schizofren!

...Men tydligen INTE, enligt de nya studierna!
Titta på mig! :rolleyes: :lol:

Mycket borde också ligga hos individen själv - och att han/hon får stöd, hopp, för att kunna tro på en återhämtning, själv!

K

precis som Admin säger, kommer sent i livet en återhämtning. Detta gäller i alla fall mig. Jag är 56 år nu och har haft psykoser ett flertal gånger, jag lever ett liv väldigt psykosnära.

Kan bara säga, att man lär sig leva med sjukdomen och tyda tecknen när det är dags att höja medicineringen.

A och O är att se till att man får sova, det håller antalet psykoser nere.
Jag själv har stått på tung depåneuroleptika i princip i 32 år nu.

Men de senaste 10 åren har en succesiv förbättring som jag själv känner av inträtt.

Men allt är inte bara skit, man får en väldigt ödmjuk inställning till livet och människors olika handikapp!

Till sist; Du är inte en förlorad människa bara för att du har psykoser, själv har jag gått mycket starkare ur den såsom varande människa!

Tack Molgan, Admin 1, Khai Chau, Nissegossen och Psr för de fina svaren! Jag känner mig lättad och befriad från oron om att det ska bli värre. Jag ser nu ljust på min framtid och jag kommer att ta en dos medicin för att vara säker på att inte få psykos igen några år framöver. Jag vill vara på den säkra sidan. Man är ju van att ta medicin nu efter nästan 3 år. Stor kram till er alla!