Inläggning - ett steg tillbaka?

Jag känner mig som en hemsk människa, jag hör röster som kommenterar vad jag gör och försöker få mig att bygga bomber och skada andra människor. Jag kan knappt äta längre eftersom rösterna "säger" att min mat kommer lukta illa och det gör det. ALLTING Luktar illa och det känns som att VARJE JÄVLA IDIOT SOM GÅR IN I MIG GÖR DET MED FLIT FÖR ATT "PSYKA" MIG. Känns som att varje person har en egen agenda för att driva mig till fullkomligt vansinnne eller att döda mig. Minns hur det när det inte var så här... är det värt att lägga in sig? Många andra här har blivit LPT:ade, varför har ni blivit det?

Jag tar min medicin, men den hjälper ju inte alls!

Det är inte så farligt att bli LPT:ad om man bara håller
sig lugn inne på avdelningen.
Det obehagliga tycker jag är att bli lagd i bälte.
Det finns bestämmelser omkring det så det får inte ske
helt godtyckligt.

Senast jag fick LPT var 1998. Då hade jag sökt psykiatrin
frivilligt och lagt in mig frivilligt.
Varför jag fick LPT var att jag skrek av skräck på grund av
tidigare tvångsvård.
Nu den här gången blev jag nedsövd knappt ett dygn.
Jag var för störande för andra patienter när jag skrek.
Vid Länsrättsförhandlingarna efter någon vecka upphävdes
LPT:n och jag fick gå hem.

Mådde du bättre när du kom ut?

Bara det att jag blev nedsövd förbättrade situationen
betydligt.
Litet vanföreställningar hade jag kvar i ett halvår.
Men då jag inte brukar tala om mina vanföreställningar
så var det ingen som reagerade.
Nu försöker jag stå på en låg dos av antipsykotika så alla
tokiga tankar försvann inte men nästan.

Man skrivs ut på prov en tid. LPT:n finns kvar så att man
snabbt kan bli intagen igen om det skulle ske försämring.

Jag har ofta kontakt med ett speciellt team för psykospatienter som skall hjälpa en. Utmärkt, även om det vore bra om de hade någon sorts kristid nattetid. Problemet är ju att jag inte kan sova, inte kan äta och känner mig totalt nedstämd. Vanföreställningarna pendlar fram och tillbaka. Ibland så går jag helt upp i dem och ibland är de hanterbara.

Igår kväll hade jag ont i kroppen, fick näsblod och hade förlorat receptet till medicin, så jag kan inte sova hela natten, bara delvis. Som tur är, så är viska öppet. Jag misstänker att näsblodet åstadkommes på artificiell väg, eftersom omständigheterna var ogynnsamma när jag fick blodet i näsan. Sedan när jag trodde det var kvar, så var det kvar, psykosvarning alltså!