Psykoterapi vid schizofreni

Mer
31 okt 2006 19:51 #51994 av Sylviaplath
Svar från Sylviaplath i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
Att på ett naturvetenskapligt sätt 'bevisa' effekt är 'notoriously difficult', och det gäller i synnerhet för psykiatri och psykoterapi.

När det gäller psykiatri saknas t ex nödvändiga biologiska och objektiva markörer. Grovt förenklat är alla diagnoser i psykiatri syndromdiagnoser (i bästa fall). Och alla slutsatser som kan dras utifrån kliniska prövningar av läkemedel (det som utgör grunden för vetenskapligt baserad läkemedelsterapi) och som går utöver det studien exakt visat är strikt talat bara hypoteser, dvs inte längre strikt vetenskapligt - utan mer eller mindre sannolikt.

Att Barbros metod har effekt är dessutom omöjligt att bevisa ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Men det kan heller inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att det är Barbro själv som har haft 'effekt'. Och här ligger en hel del knepigheter. I all psykoterapi finns svårigheten att skilja metoden från behandlaren. Det går inte att syssla med psykoterapi utan att såväl behandlare som patient vet att terapi pågår. Studien går inte att göra 'double blind', eftersom det skulle förutsätta att terapeuten inte vet vilken terapi hon/han sysslar med. Det går inte heller att göra sk 'cross-over' studier av ovan nämnda skäl. Kriterierna för 'golden standard' kan därför aldrig uppfyllas på psykoterapi. KBT är (pga högre grad av standardisering) visserligen lättare att mäta än andra psykoterapiformer, men det säger inte särskilt mycket egentligen. Brist på bevis är nämligen aldrig i sig bevis. När det gäller psykoanalys är jag tveksam om det ens bör räknas som en terapiform? Däremot kan dynamisk psykoterapi, t ex insikts- och interpersonell terapi, vara det. Problemet är att metoden kräver en anpassning till individen, vilket försvårar standardisering (och därmed mät- och jämförbarhet), vilket inte är detsamma som att effekt inte kan visas. Det kan visst visas, men inte på gruppnivå.

Och fö finns andra kriterier för vetenskaplig sanning, t ex utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Likväl är orsak-verkan sambanden även där 'notoriously difficult to prove' liksom i de flesta andra vetenskapliga sammanhang.

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
31 okt 2006 20:18 #51999 av Sylviaplath
Svar från Sylviaplath i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
Jo Bateson,
Medicin är alltså inte naturvetenskap. Bara så att du vet vad du talar om.

Be Logga in ansluta till konversationen.

  • bateson-
  • bateson- Profilbild Författare till inlägg
  • Offline
  • Guldmedlem
  • Guldmedlem
Mer
01 nov 2006 11:55 #52065 av bateson-
Svar från bateson- i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
Det var ett mycket vederhäftigt inlägg, SylviaPlath, det ska du ha all heder för!

Men jag tänker ibland på den lilla historien om fyllot som letade efter sin nyckel i gatlampans sken... "Vad håller du på med", frågade en förbipasserande granne. "Letar efter min nyckel." - "Har du tappat den här?" - "Nej, men det är bättre ljus här."

Likadant är det med psykoterapi. Bara för att man inte kan bevisa att den är effektiv enligt RCT och naturvetenskaplig metod, så betyder det ju inte att den är mindre värd för oss. Vi vill alla fall ha psykoterapi!

Jag anser att psykoterapi handlar om förståelse, meninggörande, och begripliggörande. Det som kallas för psykisk sjukdom handlar ju ofta om en kommunikation som brutit samman. Och där kan psykoterapi vara en hjälp att skapa mening i det till synes meningslösa.

Jag skulle önska att alla som behöver skulle ha rätt till psykoterapi (men naturligtvis inte de som inte önskar det, för det är ju många här som inte alls är intresserad av psykoterapi har jag förståt)!

När det gäller psykoanalys delar jag inte din uppfattning. Jag tror istället att modern psykoanalys, särskilt den relationella skolan är ett mycket bra sätt att göra sin värld och sitt förhållande till medmänniskor begripligt.

Be Logga in ansluta till konversationen.

  • Nissegossen
  • Nissegossen Profilbild
  • Offline
  • Jubelhedersmedlem
  • Jubelhedersmedlem
  • Gubben
Mer
01 nov 2006 12:01 #52067 av Nissegossen
Svar från Nissegossen i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
bateson, jag har skrivit min egentillverkade förut, men du vet nog inte om den;

Jag tror jag tappat förståndet, men du behöver inte hjälpa mig att leta efter det! För Jag finner det nog själv! Å ,du, jag letar ju här under lyckstolpen där det är ljust, och inte tio meter bort där jag tappade det!

Finns numera här viska.richardhandl.com/index.php Viska 3.1 om schizofreni forum

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
01 nov 2006 15:28 #52091 av Sylviaplath
Svar från Sylviaplath i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
Intressant med din uppfattning om psykoanalys. Hur tänker du? Talar vi om samma sak?

När jag tänker ordet 'psykoanalys' har det väldigt lite med dynamisk psykoterapi att göra, utan avser den klassiska metoden med fria associationer, analyssoffa och ett intensivt (3-4 ggr/veckan) uarbete nder flera år. De flesta psykoanalytiker jag träffat (är dock bara personligt bekant med 5-6 stycken) anser att metoden inte är lämplig för problem på psykotisk- eller borderline-nivå (har inget i sig att göra med psykiatrins ps-störningar och DSM OBS! Den dynamiska nomenklaturen bygger på helt andra utgångspunkter än DSM IV). Kan gå in på det senare om du undrar vad jag menar.

Däremot har numera dynamisk korttidspsykoterapi utvecklats. Överlag har den sk CCRT-metoden (fokus på interpersonella relationer i förhållande till självet) blivit allt mer använt, men tyvärr kanske inte tillräckligt (tycker jag som ser metoden som väldigt användbar). Jag blir därför osäker på vad du avser med modern psykoanalys.

Det är ju rätt stor skillnad i utbildning också, mellan psykoanalytiker och legitimerade psykoterapeuter. Dvs utbildningarna behanlar delvis samma sak, men skiljer sig åt på många sätt, liksom gentemot utbildningen till psykolog.

Kan du berätta lite mer om den psykoanalys du tänker på?

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
01 nov 2006 15:40 #52093 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
När det gäller läkemedel så måste de för att kunna få försäljas ha en bevisad effekt och biverkningarna får heller inte vara allvarligare än de som redan finns. Om man använder läkemedel på en stor grupp individer så vet man att man får effekt oftast och oftast också att biverkningarna inte blir oacceptabla.

För psykoterapi finns inte motsvarande krav på registrering av behandlingarna och det är mycket upp till terapeuten. Det finns också ett kommersiellt intresse i psykoterapi med privata psykologer som tar minst 1000 kr per timme. Tänk om någon person med schizofreni betalar 10000-tals kronor för en terapi som kanske egentligen inte har någon effekt. Är det bra? Att en terapeut kan lura på en dyr behandling på folk som kanske inte alls ger någon effekt. Är det god etik och moral bara för att psykoterapi är involverat?

Jag tror att det skall gå att bevisa om psykoterapi ger effekt. Det finns en del studier gjorda har jag läst, även om de inte kan bli lika bra som läkemedelsstudier. Titta på <!-- w --> www.sbu.se <!-- w --> och länken till Cochrane biblioteket.

Den här debatten känns som den egentligen hörde hemma för 30 år sedan. Idag används ju en form av psykoterapi ofta inom schizofrenivården nämligen KBT. Psykosociala behandlingar som har bevisad effekt används också idag. Problemet är i debatten att all psykoterapi inte används, men det är väl bra att undvika behandlingar som kanske inte ger effekt.

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
01 nov 2006 15:43 #52094 av Teresia
Svar från Teresia i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
Till Sylviaplath vill jag rekomendera en bok av Marie Cardinal "Orden som befriar" som själv gått i psykoanalys om jag förstått boken rätt.

Be Logga in ansluta till konversationen.

Mer
01 nov 2006 16:02 #52099 av Teresia
Svar från Teresia i ämnet Psykoterapi vid schizofreni
Jag håller med Nissegossen, att om man en gång väl börjat med medicin så har man svårt att klara sig utan den. Kroppen och signalsubstanserna ställer in sig på den dosen vilket medför förändringar i hjärnan. Om man då slutar eller bara minskar med medicinen så får man symptom som kan vara psykotiska eller annat liknande, eftersom hjärnan inte på en tid behövt producera något själv (eller kanske producerar något mer på grund av medicinen) så att den blivit lat och nu helt plötsligt är hjärnan förändrad och receptorerna är för många i hjärnan vilket bidrar till psykotiska upplevelser. Medicien hämmade dessa receptorer och det var därför som hjärnan ville finna balans och började bilda fler. Till slut klarar man sin inte utan medicin. Om man ska klara sig utan medicin så får man försöka stå ut med en helvetisk period som kanske kan bidra till en ny psykos hos vissa. Men man kan då ta lungnande medicin vid behov just under den kritska tiden då det är som värst, på nätterna kan man ta insomnings- eller sömntabletter om det behövs, på så sätt lider man mildare igenom symptomen som kommer på grund av att man slutat med neuroleptika. Jag rekomenderar inte folk att sluta med medicinen om de känner att de inte vill det. Jag tror att medicin är bra mot vissa akuta svåra fall. Men det bästa vore att kunna få hjälp dygnet runt och samtidigt ha tillgång till bra psykoterapeuter utan att någonsin börja med medicin, tills psykosen ebbat ut. Men såna resurser har man tydligen inte, eller? Vill man inte?

Be Logga in ansluta till konversationen.

Sidan laddades på: 0.208 sekunder