Kognitiv beteendeterapi har effekt vid schizofreni och rekommenderas och används i många länder. På en orienteringskurs i Kognitiv Beteendeterapi (KBT) föreläste psykologen Annika Sjöblom, Psykosrehabkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala om KBT vid schizofreni.

Vid schizofreni har:

25-50 % psykotiska symptom trots medicinering.
60 % allvarlig panikångest.
70 % social ängslan.
65 % minst en depressiv period under 3 år.
30 % har planerat att ta sitt liv.
10-15 % suiciderar.

En form av KBT-behandling vid schizofreni är kursen "Ett självständigt liv" dvs patientutbildningen. Den handlar om läkemedel, tecken på återfall, aktivitetsplanering och sårbarhet/belastning. Även konkreta saker som hygien och klädsel. Utbildningen är problemlösningsinriktad. Hon anser att terapeuten måste vara flexibel, personlig och tillåtande (låter som motsatsen till vård av äldre märke). Det är viktigt med struktur för den som är psykotisk, liksom ett gott bemötande och vänlighet.

Vad är då kognitiv beteendeterapi?

Ett sätt att förändra tankar och beteende, som ett medel att nå målet - emotionell förändring.

KBT kännetecknas av:

- struktur och målinriktning
- problemorientering
- både terapeut och patient aktiv
- fokusering på nuet
- hemuppgifter
- empiriskt förankrade metoder
- arbetsättet = samarbete
- frågor som ger eftertanke
- pragmatiskt arbetssätt

Kommentar:

Att panikångest är så vanligt var en nyhet. Att KBT är integrerat i patientutbildningen är också nytt. I USA vet jag några som brukar få KBT mot specifika problem t.ex. vanföreställningar och det trodde jag att satsningen på KBT som Socialstyrelsen förordat skulle utmynna i.

Det kanske är svårt att förstå hur det praktiskt fungerar. Ett verkligt exempel.

En person använder alltid solglasögon för att inte folk skall se in i hennes hjärna. Terapeuten ber henne ta av sig glasögonen i 30 sekunder. Han säger att han inte kan se annat än ögonen och undrar vad hon har för bevis. Hon säger att folk tittar på henne och skrattar, vilket han förklarar på andra sätt. Han säger att hon skall fortsätta använda solglasögonen i en vecka om hon känner sig säkrare då. Nästa vecka upprepas det genom att hon utfrågas igen vad hon har för bevis.

Jag vet en person, som brukar behandla sig själv med KBT efter att ha läst om det. Ibland när han är ute, så får han för sig att folk pratar om honom. Han snappar upp ordet dåligt och tror att de menar att han är dålig. Han frågar sig då vad han har för bevis att de pratat om honom. Skulle han själv säga det om någon som var inom hörhåll? Han kommer då fram att de måste pratat om vädret eller något helt annat. Också inser han att även om det skulle handlat om honom så spelar det ingen roll för honom vad de där två bonnläpparna tycker.

Källa:

Reslegård,C.
Noteringar från en orienteringskurs i KBT.
Psyche 5 s20-23 (2002)