En video på 15 minuter där professor Richard Keefe berättar om kognitiva störningar vid schizofreni.

En intressant sak är att vi presterar som utvecklingsstörda i tester på kognition (tänkande), där processeringshastighet, uppmärksamhet, närminne, verbalinlärning, syninlärning, resonemang och socialkognition mäts.

Eftersom IQ sjunker med 15 enheter vid schizofreni, så kan en med schizofreni enligt hans resonemang ses som en intelligent utvecklingsstörd.

Han berättar att antipsykotika kan ge viss förbättring antagligen genom att distraktionen från positiva symptom upphör.

Sedan talar han om minnesträning och nya läkemedel som förbättrar kognitionen.

Forskning tyder på att vid psykisk sjukdom och psykos, så är tidsuppfattningen störd.

Särskilt vid schizofreni har föreslagits att brister i tidsuppfattningen kan leda till konfusion, hallucinationer och vanföreställningar.

Tidigare studier pekar på en störd kroppsklocka som gör att tiden för vissa uppgifter anses för lång eller för kort jämfört med verklig tid.

I en tysk studie fick personer med schizofreni och friska personer bedöma vilken tid ett visst stimuli tog.

De med schizofreni trodde att stimulit tog kortare tid än vad det gjorde och felet var större ju mer positiva symptom som fanns.

Om uppgiften var svårare så blev resultatet ännu sämre. Det verkar finnas en koppling mellan störd tidsuppfattning och positiva symptom.

I sin fortsatta forskning skall de studera effekten av antipsykotika på kroppsklockan, eftersom den påverkas av dopamin.

Läs mer hos GoodTheraphy.

Personer med schizofreni kan ha bizarra vanföreställningar, som alla andra inser är felaktiga t.ex rädsla att utomjordingar planterat en apparat i hjärnan.

Forskarna har försökt förstå hur dessa uppstår.

En förklaring har varit att hjärnan gör misstag när den skapar minnen.

Ett stort framsteg är att forskare lyckats framkalla felaktiga minnen hos möss.

Forskarna tror att liknande mekanism kan finnas för komplexa vanföreställningar som inte går att prata bort och att man snart kommer att förstå hur vanföreställningar uppkommer.

Från Schizophreniaforum.org.

Många med schizofreni har stora problem med motivation och misslyckas med att vara målinriktade.

Dessa negativa symptom kan vara handikappande och göra att man misslyckas.

Länge trodde man att det berodde på att oförmåga att känna glädje över att lyckas.

Emellertid nya studier har visat att förmågan att känna glädje finns kvar vid schizofreni.

En ny studie visar att personer med schizofreni med kraftiga negativa symptom väljer enklare uppgifter med lägre belöning än friska som hellre väljer svårare uppgifter med stor belöning.

Det var bara vid schizofreni med kraftiga negativa symptom som man såg detta.

Det verkar som de inte gillade mer ansträngning och/eller att de inte tyckte större belöning var värt en extra ansträngning.

Läs mer hos EurekAlert.

Kognitiv svikt är vanligt hos framför allt äldre personer, och risken att utveckla demens är då väsentligen ökad.

Personer som upplever, söker och utreds för kognitiv svikt diagnostiseras ofta med subjektiv kognitiv svikt eller lindrig kognitiv svikt, men somliga får också någon typ av demensdiagnos.

Resultaten från den aktuella studien, visade en sjufaldig reduktion av atrofin av de grå substansregionerna i hjärnan, som är sårbara och av betydelse för kognitionen, med ett dagligt intag av B-vitaminerna B6 (20 mg), folat (0,8 mg) och B12 (0,5 mg) under två år, trots att utgångsnivåerna av vitaminerna var inom referensgränserna.

Det är välkänt att dessa vitaminer kan reducera nivåerna av homocystein.

Behandlingsdörren tycks således stå lite på glänt vid lindrig kognitiv svikt, men det krävs naturligtvis större och bekräftande studier.

I väntan på sådana skulle man kunna tänka sig att i vissa fall rekommendera och inleda behandling med en trippelterapi av B-vitaminer vid lindrig kognitiv svikt och förhöjt homocystein, eftersom det i dag inte finns någon annan farmakologisk behandling och eftersom behandlingen tycks ofarlig, enkel och billig.

Läs mer i Läkartidningen.

I USA har det avslöjats att hemliga spionprogram använts på medborgarna och även utlänningar.

Många vanliga människor kan bli lätt paranoida av sådana nyheter, men vad händer de som ständigt kan vara paranoida t.ex som vid schizofreni?

För dem är det gamla nyheter för de känner sig redan spionerade på.

De som kan drabbas negativt dock är de med hänsyftningsparanoia, som tror att nyheterna alltid gäller dem.

Om man har vanföreställningar som liknar hemliga spionprogrammet, så kan vanföreställningarna förvärras.

Men sådana nyheter kan kanske också minska paranoian hos de som känner sig unikt utvalda för förföljelse, så kan den känslan minska av ett spionprogram som drabbar alla individer lika och gör att man inte längre känner sig utvald.

Läs mer hos Scientific American.