Jag har den uppfattningen att vi kvinnor med dålig självkänsla, dålig självrespekt och med psykisk ohälsa väldigt ofta har förhållande som sliter på oss – psykiskt mer än vad sjukdomen i sig själv gör.

Läs mer i RSMHBloggen.

Kommentar  
50 % av hushållen idag är väl ensamhushåll, så det måste vara accepterat att leva ensam idag, men det var helt annat för 50 år sedan.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12408365.ab
Men det är inte accepterat i samhället att leva ensam. Man anses för att vara en kuf när man lever ensam, trots att det är så som man mår bäst.
Bra att detta tas upp. Kvinnor med psykisk ohälsa strävar säkert efter att vara tillsammans med en frisk man. Antagligen kan det leda till att de får män med sämre personliga egenskaper eller med problem och får sedan själva problem på grund av det.

Kanske samlevnad inte är någon bra idé vid psykisk ohälsa, som det beskrivs här och att kvinnor med psykisk ohälsa skall leva ensamma som de flesta männen med psykisk ohälsa gör. Här på Viska har jag dock inte märkt av det som beskrivs i detta blogginlägg, så det kan inte vara ett jätteproblem utan ett problem för en mindre grupp av kvinnor.

Det finns ju patientutbildning numera, men jag vet inte om den tar upp problematiska relationer och hur man som kvinna skall hantera dem. Det verkar i alla fall som det kan behövas vissa insatser. Kanske skulle RSMH starta en stödgrupp för kvinnor med relationsproblem?