Caroline Nilsson

Arbetsmarknaden i dag är tuff för de allra flesta och många gånger ännu svårare för oss med diagnos.

Man måste nästan armbåga sig fram, vara socialt kompetent och ha ett fullmatat CV utan luckor av arbetslöshet och/eller sjukskrivning har jag upplevt. 

Ovanpå det fordras det enormt tålamod i väntan på svar om man passerat nålsögat eller inte, det vill säga om man fått jobbet eller inte.

Läs mer hos RSMHBloggen.

Kommentar  
Om man har rätt utbildning, så är det inte så svårt att bluffa in sig på arbetsmarknaden. Det gjorde jag, men håller med om att full sjukersättning är ett lyft för måendet.
De som har störst behov av jobb är de med garantiersättning pga lägsta ersättningen. Har man jobbat länge så kan sjukersättningen knappt skilja mot arbete. För mig minskade min ersättning med 2000 kr netto, men jag slapp fackavgift och lunch, som gick på samma belopp. Så arbete är inte lönsamt för mig och man slipper jobbiga arbetskamrater och arbetsgivare samt dskriminering. Sjukersättningen var det verkliga lyftet i mitt liv. Om man vill jobba har ibland psykiatrin IPS-modellen och sedan kan man försöka med Samhall.