Det finns stora individuella skillnader i förmågan att återgå till en daglig sysselsättning främst beroende på grad av kognitiv funktionsnedsättning efter akut fas. Bedömningen av sjukskrivningens längd bör ske i team och ska vara förankrad i en rehabiliteringsplan som del av en övergripande vårdplan.

Bedömningen bör utgå ifrån symtomskattning, neurokognitiva test, arbetsterapeutisk funktionsbedömning samt patientens upplevelse av stress och svårigheter.

Vid förstagångsinsjuknande, speciellt i schizofreni, är det ofta nödvändigt med en längre tids sjukskrivning, ofta ett år eller längre, beroende på risken för återfall, depression eller suicidförsök.

Vid återinsjuknande kan sjukskrivningens längd behöva ökas ytterligare.

En stabil situation med sysselsättning och boende innebär normalt kortare väg tillbaka.

Under den stabila remissionsfasen är det ofta aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering med ersättning från sjukförsäkringssystemet.

Från Socialstyrelsens hemsida. Tack, Geta för tipset!

Medscape har en intressant artikel om psykosocial funktionsförmåga.

Nya undersökningar tyder på att positiva och negativa symptom inte påverkar livskvalitén signifikant, men depressiva och kognitiva symptom gör det.

Kognitiva symptom och då främst närminne och uppmärksamhet påverkar arbetsförmågan.

Även föräldrar och syskon kan ha kognitiva brister.

Kognitiva träningsprogram gör att arbetsförmågan förbättras dramatiskt från 5 % till 70 % och man vill nu lägga till detta till supported employment.

En online undersökning visade att patienterna själva ville minska sina depressiva symptom, tänka klarare, förbättra minnet och koncentrationsförmågan.

När nya antipsykotika kommer, så kommer effekten på psykosocial funktionsförmåga att studeras.

Läs mer på Medscape.

I Indien är prognosen för schizofreni mycket bättre än i Väst.

Det tillskrivs det bättre stödet från familjen i Indien, där ständigt någon familjemedlem övervakar att medicinen tas, vilket förhindrar återfall och försämring.

67 % av indierna med schizofreni arbetar också, medan motsvarande siffra i Sverige är 20 %.

Det tros bero på att förtidspension inte går att få i Indien utan att man måste arbeta.

Läs mer i The Times of India.

Missbruket är också minimalt i Indien, vilket också säkert är positivt.

Socialstyrelsen har givit ut en bok på 44 sidor Att anpassa studiesituationen för vuxna med funktionshinder.

Boken finns att läsa som pdf-fil på här.

Errorless Learning and Work Outcome: Extending Laboratory-Based Findings to Community Settings
Robert S. Kern, PhD
Associate Research Psychologist, UCLA Department of Psychiatry
VISN 22 MIRECC, Department of Veterans Affairs, Los Angeles


En intressant föreläsning.

Funktionsförmågan vid schizofreni har inte förbättrats på 100 år och trots att antipsykotika tillkommit.

Det beror nog på kognitiva brister, som finns hos 90 % av de med schizofreni.

Errorless learning kan förbättra arbetsrehabiliteringen, men effekten är modest och det har ingen fantastiskt god effekt.

Intressant föreläsning om schizofreni
The Early Course of Schizophrenia: Key Influences and More Effective Interventions
Keith H. Nuechterlein, Ph.D.
Professor
Departments of Psychiatry and Psychology Semel Institute at UCLA

Föreläsningen handlar om de som precis blivit sjuka i schizofreni och ganska mycket om hur många som möjligt skall kunna arbeta.

Återfall i psykos bestäms inte av symptom som man har utan av miljöfaktorer, som kritik av anhöriga eller stressande händelser.

Med supported employment (man får ett vanligt jobb samt en jobbtränare som stöder en på jobbet) + kurs i sociala färdigheter på jobbet så kunde 93 % återgå till arbete eller studier.

Det var dubbelt så högt som tidigare. De med missbruksproblem hade dock sämre resultat.

De som arbetade avbröt inte sin medicinska behandling lika ofta.

Kognitiva symptom påverkar kvaliten på det arbete som man kan utföra och påverkas bara begränsat av antipsykotika.

Det finns kognitiv rehabilitering som verkar fungera bra särskilt hos de som har värst kognitiva brister