Några vårveckor på femtiotalet fick jag som oerfaren medicine kandidat ett vikariat på det statliga mentalsjukhuset Ulleråker i Uppsala.
Det var en isolerad och för många skrämmande del av Uppsala.
Där vistades mer än femtonhundra patienter med långvariga och svåra psykiska sjukdomar från Uppsala och Stockholms län.
Det kunde också vara en sista utväg för familjer, vars nära och kära man inte längre orkade eller vågade hålla nära.
Läs mer i Läkartidningen.
Väldigt intressant berättelse och en bok av en psykiater som jobbat på mentalsjukhus vore intressant läsning. Jag har för mig att Johan Cullbergs bror låg på mentalsjukhus och att han var ganska negattiv till det.