Ett par minuter senare eskorterar jag en lättad Jimmy ut från Enheten och fram till sjukhusets entré, där vi tar avsked.
Det stör mig en smula att hans första – och kanske enda – intryck av psykiatrin blev så avskräckande och absurt.
Om han någonsin skulle utveckla svåra psykiatriska problem har jag svårt att tänka mig att han skulle våga sätta sin fot på akuten igen.
Med tanke på hur systemet är uppbyggt kan jag inte låta bli att misstänka att det är det som är hela poängen.
Läs mer i Läkartidningen.
