Viskas önskelista för 2015

För att förstå problemet med schizofreni, så måste man veta hur vårdbehovet är.

I Sverige besöker en med schizofreni per år:

psykiater 1,6 gånger,

sjuksköterska 16 gånger (för läkemedelsinjektioner oftast)

inlagd 6 dagar per år. 

1,6 % av sin tid tillbringas inom psykiatrin. 10 % arbetar, 10 % studerar, 15 % får hjälp i hemmet av boendestöd, 15 % bor i gruppboende och 70-75 % är ensamstående.

Förslag:

1. Schizofreni utmålas som en sjukdom där många saknar sjukdomsinsikt. Men varför tvättar en med OCD händerna i timmar, när hen vet att det är onödigt? Varför har man ångest i 10 år, när man vet att man är rädd i onödan? Kanske alla i det akuta skedet av psykiska sjukdomar saknar temporärt sjukdomsinsikt, vilket kan ske också under psykoser och det är det som är problemet egentligen och inte själva symptomen? 

Lösningen på alla psykiska sjukdomar kan då vara samma medicin eller behandling mot bristande sjukdomsinsikt.

De stora läkemedelsföretagen anser psykofarmaka mission impossible, men det blir så om läkemedlen är riktade mot symptom och inte mot det egentliga problemet - sjukdomsinsikten.

2. Önskar att Viskas teori om psykiska sjukdomar Trappan visar sig vara rätt. En gemensam väg till de flesta psykiska sjukdomar, där varje sjukdom utgör ett trappsteg och ju högre upp man kommer desto allvarligare besvär har man och ju fler psykiska sjukdomar förutom grunddiagnosen kan förekomma.

När man återhämtar sig går man nerför trappan och till den nivå där symptom saknas. När man kommer till friskplanet är man frisk. Läs mer om trappan här.

3. En konflikt mellan psykiatrer och psykologer har pågått i 40 år om den bästa behandlingen vid schizofreni. Psykologerna förespråkar psykoterapi och liknande. Tvisten är enkel att lösa.

Undersök hur schizofrenin hos barn till psykologer och läkare artar sig och vems barn som är friskast. Sådana undersökningar kan enkelt göras i Sverige och Danmark.

4. I Sverige finns motstånd mot nya dyra mediciner, men tabletterna kostar lika mycket oavsett styrkan. I USA delar patienterna ofta t.ex en 20 mg tablett om de skall ha 10 mg och halverar kostnaden. Vi kan göra samma sak i Sverige, så fler får dyra mediciner.

5. Satsa på effekt. Regeringen tänker satsa på psykiatrin. Till skillnad mot tidigare satsningar, vars effekt varit tveksam så satsa denna gång på effekt. 

Klinikerna får ersättning för varje psykosocialbehandling de givit till enskild patient. Sedan kliniker får bidrag för att sätta upp psykosociala behandlingar, som inte finns på kliniken. Viktigt att ge bidrag till metakognitiv träning, som har bättre effekt än antipsykotika mot vanföreställningar. Ingen psykos utan vanföreställngar. ACT-team är också viktig att satsa på för de svårast sjuka - de jobbar återhämtningsinriktat = positivt.

Regeringen bör också ge direkt patientstöd:

Kom ihåg att det är inte psykiatrin som är sjuk.

Fritidsbidrag till de som inte har daglig sysselsättning (c.a 50 %) så att de kan sysselsätta sig själva med bio, kurser mm.
Bidrag till motionsaktiviteter för att främja kroppslig hälsa för ofta är man för inaktiv.
Gratis antipsykotika vid schizofreni och schizoaffektiv.
Grönt kort till alla med schizofreni - dålig tandhälsa kan vara inkörsport för dålig kroppslig hälsa.

Sluta dalta! Ställ krav! Regeringen skall inte satsa pengar på organisationsfrågor typ samarbete kommun och landsting. Särskilt inte om det skall ske enligt lag. Sluta dalta med psykiatrin för den är inte sjuk. Anställ hellre en med kort stubin som ringer och skäller på dem eller bötfäll dem.

6. Speciellt intag av psykiatrer till läkarutbildningen av andra akademiker och gärna forskarutbildade för att stimulera utvecklingen inom psykiatrin och för att häva psykiaterbristen.

7. Besöken till psykiatern bör effektiviseras, så att man innan besöket får fylla i checklistor med svar på hur man mår samt beskriva problem, som man har. Sedan får man gör ett t.ex PANSS-test. Om patienten skriver det mesta som skall in i journalen, så friställs psykiatertid. Man kan inte heller klaga om det står fel där.

8. En liten grupp har inte träffat sin psykiater på 5-8 år. Det kan finnas behov av gratis läkemedelssamtal med apotekare på apoteket om medicineringen och problem med den som man har. Äldre får sådana samtal idag. Alla är inte heller positiva till psykiatrin, så då kan apoteket upplevas som bättre, fast ingen stor grupp kanske 10%.

9. Psykosociala behandlingar, som är utbildningar oftast, kan arrangeras av studieförbunden, så att de faktiskt äger rum. Bättre att proffs på utbildningar ordnar detta och de kan hämta lärarna från psykiatrin. Antagligen får många fler psykosociala behandlingar den vägen. Staten kan erbjuda 500 kr till deltagarna om det varit med på alla lektioner för att stimulera deltagande.

10. Universitetssjukhusen borde ha specialister på behandlingsresistent schizofreni, som inte svarar på Clozapine c:a 10 %. Dit bör man kunna få remiss om man tycker att behandlingen är otillräcklig.

11. Anhöriga som vårdar sina barn med schizofreni bör få hjälp av biståndsbedömare för att avgöra behovet av deras insatser. Anhöriga lägger ner en halvtidstjänst på omsorg och det är antagligen i onödan för här har ingen boendestöd 20 timmar i veckan utan det brukar vara några timmar.

12. Läkemedelsföretagen, som har nya dyra depåinjektioner (40000 kr per år), kan betala patientavgiften för dessa medel för att popularisera dem. 

13. Doseringen av antipsykotika bör förbättras. Idag är den oftast 1 tablett till natten, men borde vara mer flexibel t.ex 1 tablett till natten, men 2 tabletter till natten vid tillfälliga sömnsvårigheter. Tillfälliga sömnsvårigheter kan vara ett tecken på försämring och annalkande psykos och därför är tillfällig doshöjning motiverad.