Viskas önskelista för 2016

Viktigaste lärdomen i år är att missbruk och rökning står för en stor del av överdödligheten vid schizofreni. 50 % av psykiatrins sängar upptas av lika delar tvångsvård och rättspsyk. 75 % av dessa har missbruk. Missbruk är viktigt att behandla för att minska dödlighet, tvångsvård, stigma och våld. Rökning bör behandlas för minska dödligheten, men också för att förbättra ekonomin för rökning kostar minst 1000 kr per månad. Både missbruk och rökning är behandlingsbara.

Låt apotekare (finns 1000 apotek) skriva ut mediciner mot rökning och alkoholberoende, som är stora samhällsproblem. Champix och Zyban för rökare, Campral, Aotal och naltrexon vid alkoholmissbruk. 

En svensk studie har visat att schizofreni domineras av genetiska orsaker och det gör även våld och missbruk, som förekommer vid schizofreni. 70 % av nära anhöriga har viss nedsättning i kognition och förhöjd psykosrisk på grund av generna som spökar visar en annan intressant studie om psykos.

Vid utprovning av nya antipsykotika används PANSS- eller BPRS-skalan för att mäta effekten. PANSS-skalan mäter 7 olika positiva symptom, 7 olika negativa symptom samt 16 andra symptom, som kan förekomma vid schizofreni. När effekten redovisas, så summeras alla 30 olika symptom till en totalsumma, som ger effekten. Vilken effekt preparatet ger t.ex mot vanföreställningar får man inte veta och heller inte mot hallucinationer trots att man har mätt den, vilket är oacceptabelt för det ger kunskapsluckor om effekten på enskilda symptom. För antidepressiva, som ansågs tidigare ge ganska dålig effekt och bara hos 75 %, har en svensk studie i år visat att 90 % får effekt mot nedstämdhet vid svår depression, men med totalsumman av alla andra symptom som mätts blir effekten sämre. Troligen finns liknande problematik för antipsykotika, som antidepressiva och att man därför inte känner till skillnader mellan preparaten i symptomprofil.

Det sista dårhuset har Viska kallat psykiatridebatten, därför det låter som patienterna tillbringar 100 % av tiden där, som på mentalsjukhusens tid. Vid psykossjukdom så är man 2 % av tiden hos psykiatrin. Idag är hemmet mentalsjukhuset och personen själv sin mentalskötare. Antagligen är vården hemmet den mest bristfälliga vården av all psykiatrisk vård bl.a på grund av bristande utbildning och förmåga (c:a 83 % av tiden). God tvåa är vården av anhöriga, som kan sakna utbildning också (15 % av tiden officiellt, men jag tror på 5 % - lite äldre får knappt någon hjälp). Sedan kommer vården på gruppboende, som kan ge problem med personalen - inte kul om man tillbringar 100 % av sin tid där (15 % av tiden). Bäst är den psykiatriska vården, som anses behövas förbättras mest trots högst utbildning, kompetens och minst patientkontakt ( 2 % av tiden).

Psykiatridebattens fel nr 2 är att enskilda patienters fall får så stort utrymme i debatten och i media. Psykiatrin har 4300 sängplatser och har 105000 vårdtillfällen per år vad gäller inläggningar (en person kan ha mer än ett vårdtillfälle per år). En persons berättelse kan inte spegla verkligheten och fungera som exempel hur psykiatrin fungerar, eftersom den är en mikroskopisk del av den. Däremot kan slumpmässiga enkäter hos patienterna göra det. För antipsykotika, så ger de preparat som ger bäst effekt mindre behandlingsavbrott (mindre missnöje). Om psykiatrin ger bättre effekt kan troligen missnöjet med psykiatrin minskas. Så satsa på effekt!

Bara 60 % av psykoserna sjukhusvårdas, så 40 % av psykoserna vårdas i hemmet. Lever man ensam kan nog en psykos undgå upptäckt. Vilka konsekvenser detta har vet ingen, men psykoser kan ge funktionsförluster och bör vara kortvariga helst. Det kan bli så att man får göra regelbundna psykostester för att upptäcka psykos, som diabetiker mäter blodsocker ungefär.

Solian har samma effekt som Zyprexa, men mycket låg viktuppgång. Idag får 20 personer Solian i Sverige via licens. Zyprexa ger hög risk för viktuppgång och ges till 35000 personer i Sverige. Risperdal och Seroquel/Quetiapin ger halva Zyprexas viktuppgång och används båda lika mycket som Zyprexa. Det som krävs är att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA bör se till att generiskt Solian finns registrerat i EU, så fler får bästa antipsykotika effekten utan viktuppgång.

Latuda godkändes 21 mars 2014 i EU. Priset i Sverige godkändes 21 november 2014 efter 8 månader. Värst av allt är att Latuda ännu inte finns på apoteken i Sverige efter nästan 2 år, men väl i de flesta andra länder. 8 månaders priskontroll är oacceptabelt. I USA brukar nya mediciner finnas på apoteken en månad efter godkännandet. Snabba på prissättningen t.ex genom att prisförhandlingarna startar när CHMP ger förhandsgodkännande (sparar in 3 månader). EU borde också ha regeln att om ett läkemedel är godkänt i EU, men som Latuda inte finns i Sverige så har man som svensk rätt att gå till sitt apotek och att de beställer Latuda mot svenskt recept från t.ex internetapotek i England och därmed får man läkemedelsrabatt. Det bör vara fri rörlighet för läkemedel inom EU för att jämna ut orättvisor i tillgänglighet mellan olika länder.

Vid sängbrist ge dagvård på kliniken. De som har familj får bli hämtad av familjen (reskostnad betald) och får sova över hos dem. Anhöriga klagar att de inte engageras i vården och får inte veta något, men detta löser denna modell.

Fler psykiatrer och psykiatrisjuksköterskor måste ordnas fram så snart som möjligt. Svårt att förbättra psykiatrin utan nyckelpersonal.

Satsa på psykosociala behandlingar till fler för att minska antalet psykoser och inläggningar. Familjeutbildning och familjeintervention kan halvera psykoserna. Dessa behandlingar kräver inte psykiatrer, som fler sängplatser skulle kräva, så det är en psykiatersparande åtgärd.

Depåinjektioner bör erbjudas till nyinsjuknade, för att minska psykoser, inläggningar, funktionsförluster samt förlorad antipsykotika effekt. Depåinjektioner bör vara kostnadsfria och då även sköterskans injektioner så det finns en klar fördel, som väger upp nackdelar med injektion.

Bristande samordning mellan landstingspsykiatrin och kommunal psykiatri verkar anses vara det största problemet idag. Det konstiga är att sådana problem syns ej på Viska. Om det var det största problemet borde vi märkt det. Samma sak med anhörigas vårdinsatser på 20 timmar i vecka. Detta märks inte här på sajten och särskilt inte hos de vars föräldrar är döda sedan länge.

Metakognitiv träning (MCT) borde finnas överallt eftersom denna behandling ger bättre effekt mot vanföreställningar än antipsykotika och effekten verkar vara långvarig.

Enheter för psykiatrisk rehabilitering borde skapas. Denna behandling kan de som är nära att hamna på gruppboende få för att förhindra att de hamnar på gruppboende. Antagligen kan kognitiv rehabilitering, som IPT-k, ges för att förbättra funktionsförmågan. En plats på gruppboende kostar 500000 kr per år.

Förbättrad ekonomin talas om ibland. Idag arbetar 15 % med schizofreni, men med IPS-modellen + speciell kognitiv rehabilitering kan 60 % arbeta, vilket betyder några tusen kronor mer i månader per person. Detta är nog smartaste sättet att förbättra ekonomin. Att hjälpa folk att sluta röka och missbruka förbättrar också ekonomin.

Sajt för funktionshindrade för att få hjälp att ansöka ur fonder bör Staten erbjuda för att de skall vara lättare att få extra pengar. På sajten finns en lista på e-postadresser till kuratorer i Sverige efter bostadsort. Individen mailar en kurator till psykiatrin hen tillhör. Kuratorn skickar ett mejl till sajten om att denna person vill söka pengar ur fonder och hjälp hen med det. Personalen på sajten har funktionshinder och lönebidrag, så det blir billigt. Dessutom kan de eftersom de söker ur så många fonder ha mallar för de olika fonderna, så det går väldigt enkelt och snabbt att skriva en ansökan i och med att den nästan är färdigskriven. Eftersom lönekostnaden är låg kan man ha en mer erfaren som dubbelkollar innan ansökan skickas in. Tidigare var det en här som fick 30000 kr per år ur olika fonder dvs 2500 kr per månad.