Lovisa Rydén
Det är skumt.
Jag tror inte att det finns ett annat ord för det.
Situationen vi befinner oss i, världen som den ser ut för tillfället; det är skumt, allt är skumt.
Som ett grått moln hänger den över mig vad jag än gör.
Det är klart att man på något sätt vänjer sig, men varje gång som jag ser på nyheterna, eller något nytt händer, så är det som att jag är tillbaka på ruta ett.
Jag vet aldrig riktigt om det är okej att slappna av så länge jag följer alla rekommendationer eller om jag egentligen borde vara helhypokondriker konstant.
Läs mer i RSMHBloggen.