Det är en process som vi anhöriga går igenom och delar med andra anhöriga. Vi känner igen oss och har liknade erfarenheter.
Genom att identifiera våra känslor och kroppsliga symtom så kan vi hantera vår situation mycket bättre.
Vi hittar olika hanteringstrategier: hur vi skall bemöta vår påtvingade situation.
Det är viktigt att skriva upp mål för att se vad vi står idag och hur vi går vidare, så vi anhöriga inte fastnar i krisens olika faser såsom förnekelse, sorg, rädsla och ilska.
Läs mer vad Anneli Westling skriver i RSMHBloggen.
När det gäller anhöriga kan det finnas psykisk ohälsa också hos dem. Har en anhörig ångest kan man oroa sig över onödiga saker och det behöver inte vara barnets schizofreni, som knäcker dem utan ångesten de själva lider av.
Det finns en bok för anhöriga till personer med schizofreni.
http://www.viska.se/index.php/component/content/article/22-nyhet/psykosocialt/5158-bok-med-tips-till-anhoriga