En stor grupp forskare har hittat nya sätt att förutse vilka ungdomar med tidiga psykotiska symptom, som får psykos. Normalt får bara 30-40 % av de med tidiga tecken verkligen psykos, vilket gör behandlingen problematisk.

De har upptäckt att ungdomar med förhöjt kortisol och neuroinflammation får psykos inom ett år.

De har utvecklat ett schema för riskbedömning för psykos, där symptom och bl.a kortisolvärde ingår. Forskarna försöker hitta ämnen i blodet som kan signalera psykos, som ämnen för neuroinflammation, oxidativ stress, hormoner och metabolism.

Ungdomar som ligger nära psykos utsätts för mer stress och är också stresskänsligare.

En dramatisk minskning av grå hjärnsubstans (hjärnkrympning) ses ett år före psykos. Ju högre kortisol desto större hjärnkrympning.

Läs mer hos MedicalXpress.

Kommentar  
Kortisol är ett stresshormon som gör att man blir tjock om magen, som många med schizofreni är.
Kortisol har antiinflammatorisk effekt och verkar förekomma samtidigt som inflammation i hjärnan. Kanske fokus borde ligga på inflammation för kortisolet kan ju vara ett sätt för kroppen att motverka just inflammationen. Sedan så ger knappast kortisol förlust av grå substans i hjärnan utan hellre att inflammation kan skada grå substans. Om kortisolet är boven så finns läkemedlet mifreproston som sänker kortisol

Om förlust av grå hjärnsubstans föregår psykosen kan det vara värt att undersöka om det finns nedbrytningsprodukter av grå hjärnsubstans i blodet och om de är förhöjda. Borde kunna vara den bästa markören. Samtidigt om hjärnförändringarna har startat redan ett år innan, så kanske förebyggandet måste starta minst ett år innan psykosen och före förlusten av grå substans.